Solens första strålar

Vaknade tidigt i morse av skatungarnas lek på gården. Kunde inte somna om så beslöt att ta en runda kring trädgården med kameran i det tidiga morgonljuset. Haft problem med både kamerahuset och mitt teleobjektiv med macrofunktion den senaste tiden, så blivit väldigt lite fotat så långt denna sommar. Men nu då allt sent omsider kommit i gång borde jag nog knäppa några bilder för att ha nått att titta på då vintern kommer.

Så många vackra blå blommor nu. Nävor av många olika sorter håller på att slå ut. Tycker om nävor. Finns så många fina sorter. Både höga buskiga sorter som är fina att plantera med annat och låga krypande sorter som är suveräna marktäckare. De frösår sig gärna i gruset i gången och lite överallt. Men inte mig emot. För mig får det gärna förvilda sig lite och dyka upp lite här och var där de själva vill.

Strandirisen håller också på att visa sig från sin allra bästa sida. Tycker så mycket om dess bladform. Dessa raka spjut som bildar en så spännande kontrast till andra mjukare blad.

IMG_7920

De vita midsommarrosorna håller på att blomma ut. Men just då börjar klätterrosen Polstjärnan och schersminbuskarna slå ut i stället. Vi har tre enorma schersminbuskar mot vägen. Två är närmare 4 meter höga. De är så vackra just nu. Men egentligen skulle jag vilja korta ner dem för att på nått vis få dem i lite bättre samklang med resten av buskarna och träden jag skulle vilja skapa en rabatt med kring dem. Men vet inte hur man ska kunna göra det utan att tappa blomningen.

IMG_7924

Smultron. Vanliga vilda. Hos oss sprider de sig enormt. Och på den här jordmånen kan man inte hitta en bättre marktäckare. Sprider sig snabbt. Är vackra både till blad och blom, och inte att förglömma bären!

Tycker att det växer verkligen frodigt i grönsakslandet och i växthuset i år. Inte är det speciellt snabbväxande med den kalla vår som varit. Men det mesta är på gång.

Kålen i varmbänken som gjordes på kursen i våras, här fotad genom insektnätet som täcker den, har kommit lite väl långsamt igång. Men det verkar lite vara så att mina varmbänkar kommer kraftigt i gång, men har en tendens att tappa fart efter ett tag. Lite väl fort. Så näringen från gödseln binds upp i processen, men processen avstannar lite för tidigt för att näringen ska frigöras till plantorna som planteras i bädden senare på sommaren. Så för andra omgången grödor så ska man inte tro att de får tillräckligt med näring ur gödseln som bädden byggts av, utan de behöver få en rejäl dos kväve under växtperioden för att komma igång. Jag ser samma fenomen med varmbänken som anlades i västhuset i våras, och där det nu finns tomatplantor. Medan jorden från fjolårets varmbänk ser ut att vara helt fenomenal då gäller näring. Den har brunnit helt klart och kvävet verkar har helt frigjorts och blivit tillgängligt för det som odlas i den jorden.

IMG_7947

Men sommaren är på gång. Det är grönt. Det är underbart. Och nu har den första vallmon i grönsakslandet slagit ut.

IMG_7943

Radioinslag

Blev för en tid sedan intervjuad för finlandssvenska Radio Vega om frösådder. Här hittar ni inslagen.

8 minuter in i sändning kommer här inslaget om tomatsådd (länk)

 

Inslag om omplantering av samma tomatplantor kommer här (länk) 12’30 in i sändningen

 

Och ännu ett inslag om sådd av olika gurkväxter (länk). Det hittar ni 9 minuter in i sändningen.

Men är tyvärr osäker på om det går att lyssna utanför Finlands gränser.

Här senare i vår kommer det att antagligen komma tre korta inslag till om direktsådd av grönsaker utomhus, om plantering av potatis och om hur man bygger upp sin jordkvalité.

IMG_4578

Bokashi på mitt vis

Idag har jag stått stora delar av dagen och hållit en workshop om min version av bokashikompostering. Hur man gör sitt eget bokashi-spray och hur man sedan då man fermenterat kökskomposten förvandlar det till jord. Sätter nu här den presentation som jag visade i samband med workshopen. Där hittar ni metoder och recept.

Min vasslebrygd är inte samma som Em, som är ett registrerat varumärke som säljs av EMRO Japan och framställs i licensierade laboratorier på olika håll i världen. Em innehåller bakterierna Lactobacillus plantarum (mjölksyrebakterie), Lactobacillus Caseï (mjälksyrebakterie), Saccharomices Cerevisiae (vanlig jäst) Rhodopseudomonas paulistrus (purpurbakterie), Rhodospirillim rubrum (purpurbakterie). Min vasslebrygd är inte laboratorietestad så jag kan inte med 100% säkerhet säga vad som ingår, men med största sannolikhet ingår mjölksyrebakterier (vet inte exakt vilka) och jästsvamp. Men processen fungerar i varje fall på samma vis i fråga om framställning av jord.

Det som saknas i min version är purpurbakterierna. Purpurbakterien är mycket bra för jorden och växtligheten och kan bland annat bryt ner kemikalier och återställa förstörd och förorenad jord. Som de andra bakterierna så hjälper den växten att ta upp näringsämnen från jorden.

Men purpurbakterierna finns också naturligt i avföringen av daggmask och dyngmask. Genom att dyngmasken processar kompostmaterialet snabbare är den att föredra. Så om man har rikligt med mask, och speciellt dyngmask, i odlingsjorden, så får man också purpurbakterier. Och om man sköter om sina maskar så får man också mera. Har man inga dyngmaskar i sin odling går de att plantera in via stallgödsel eller kompost.

IMG_7123.jpg

Vasslebrygden går också att använda som tillskott till gödsel vid vattning av krukväxter. En liten skvätt från den redan utspädda sprayen i vattenkannan gör att bakterierna kommer att börja jobba i krukjorden och hjälper till att producera näring till växterna och förbättrar deras motståndskraft. Sprayen kan också användas som ett milt hjälpmedel mot mögelangrepp på växter.

En viktig sak då man använder spray istället för strö i syrningshinkarna är att tillsätta fuktsugande material så som flingor, äggkartong eller annat för att reglera vätskemängden. En för våt hink luktar inte längre syrligt utan mera som spya. Materialet blir fortfarande till jord, men processen kan ta längre tid och materialet är mindre trevligt att hantera.

IMG_5589.jpg

 

Varför jag tycker det är viktigt att ta upp det här alternativa metoden är att jag tycker bokashikopostering är en fantastiskt smart och smidig komposteringsmetod. Samtidigt som den starka skyddet av varumärket på EMROS’s produkter gör att metoden riskerar bli enbart för nördar och under en begränsad tid en modefluga, för att sedan dö bort. Genom att bredda diskussionen och visa på andra möjligheter än de patenterade så tror jag metoden har en större chans att spridas, få en bredare användningsbas, utvecklas och bli mera bestående i långa loppet. Det här är för bra för att bara vara en modefluga.

Första planteringen i varmbänken

Varmbänken som jag gjorde senaste vecka på tisdag kom igång bra. Som mest var den i lördags upp i 70 grader. Sedan har den sjunkit ganska snabbt. Men ändå hållit värmen lite bättre än ifjol.

I dagarna har jag också läst Jack First’s bok ”Hot Beds” där han skriver om hur halmen idag oftast är kort skuren och krossad på grund av maskinell bearbetning. Vilket också gör att en bädd med enbart halmströ då brinner allt för snabbt och därför borde man blanda med t.ex en 1/4 – 1/2 torra löv. Visst hade jag med blandat en del löv i den här bädden, men betydligt mindre än så. I nästa år tror jag att jag måste övertala grannen att inte köra bort sina hopkrattade löv till sopstationen, utan bara slänga dem över tomtgränsen till mig. Kan börjat se bara fler och fler användningsområden för löv, så de börjar bli allt för dyrbara att slängas.

IMG_7045

Men då bädden var som varmast i helgen så värmde det upp hela växthuset med flera grader. Så pass att snön smälte på taket och stora istappar bildades, trots rejält kalla nätter. Det var underbara isrosor på fönstren på mornarna på grund av fukten från bädden.

IMG_7070

Så igår, i vinterns värsta snöoväder, så var bädden ner kring 50 grader och jag satte jord på och planterade ut förodlade sallatsplantor. Kändes mysigt att pulsa genom snön för att plantera ut årets första plantor.

Mellan raderna av sallat, mizuna och komatsuna, sådde jag koriander och fyra olika sorters rädisor. Tycker det är roligt med lite olika sorter. Kände mig som en grym nörd senaste vår då jag stor i växthuset och hade en egen smaktestning på de olika sorterna av rädisor.

Jord temperaturen har sedan dess hållit sig på en 20 grader, nere i bädden är det runt 40 just nu. Hoppas att avkylningen ska plana av och bädden sen ska hållas på en 30 grader. Men är som sagt lite rädd att den svalnar snabbare än så.

varmbänk diagram

Här en sammanställning över bäddens temperaturkurva både 2016 och i år 2017. De blåa bollarna är utomhustemperaturen. Tycker det är intressant att göra statistik och jämföra. Alltid kanske man kan lära sig nått nytt.

Förövrigt finns det fortfarande några lediga platser på min kurs i varmbänksbygge lördagen 18 mars för den som är intresserad. Mera info hittar ni här (länk).

IMG_7051

Efter den mycket snöfattig vinter har det plötsigt kommit en massa vitt fluff och en del mornar har bjudit på strålande solsken och otroligt vacker rimfrost. Men är så underbart med ljuset!

IMG_7060

Första potatisen på förodling

Nu är den första potatisen satt. Lite senare än ifjol, då jag satte dem två veckor tidigare. Men då ville jag ha dem förgroddade till att sätta ut i varmbänken. Men potatisen hade det lite för bra i värmen från bänken och tog onödigt mycket plats i förhållande till utdelningen. Samtidigt som blasten hann svedas i topparna rejält ett par gånger de första veckorna av frost. Så i år tänker jag spara utrymmet i varmbänken till mera bladgrönsaker som ger mera utdelning per kvadrat.

Så nu är min plan att dessa knölar ska få komma ut i månadsskiftet mars-april och blir då satta i kallbänken i växthuset eller i en separat låda i växthuset. För fortfarande vill jag kunna, om bara på nått vis möjligt, ha de första potatisarna på matbordet till skolavslutningen första helgen i juni.

img_7037

Den här sorten är Timo. Klassisk pålitlig tidig potatis. Här planterade i tidningspapperskrukor. Tycker det fungerar bra att förgro dem så, då behöver jag inte vara orolig att dra av rötter eller skott då planterar ut dem. Utan det är bara att plantera ner dem med kruka och allt i jorden. Bra sätt då det inte handlar om så många potäter.

img_7040

Temperaturen  varmbänken fortsätter att krypa uppåt. Temperaturstegringen är stadig och jämn, men aningen långsammare än senaste år. Det hoppas jag betyder att bädden kommer att hålla värmen bättre i år än den gjorde ifjol.

Har sportlov den här veckan och borde passa på att göra undan en hel del saker före vardagsrulliansen sätter igång igen nästa vecka. Har skolat om första purjolöken och funderar på att så en del kål i plastlådor ute i växthuset.

Varmbänk 2017

Nu är våren igång på riktigt. Igår var jag och hämtade två fullpackade bilkärror hästgödsel från ett stall i närheten. Hittade ifjol äntligen ett stall alldeles här nära som använder halm i boxarna. Så var bara att skyffla på och av bilkärran och packa ner i odlingslådan i växthuset. Lådan är ungefär 0,6 x 2,5 meter och bädden blev ca o,6 meter hög. Behövdes absolut två hela lass. Då trampade ihop material så sjönk det ihop massor. Till hästgödseln satte jag 6 st 10 liters ämbaren med varmvatten och i varje ämbar ett par rejäla näver hönsgödsel. Hönsgödseln är mycket kväverik och hjälper till att sparka igång processen.

img_7018

Ytterligare har jag i år hällt i par säckar lönnlöv som blivit sparade sedan i höstas. Om jag uppfattat saken rätt så förbrinner löven långsammare än halmen, och tanken är då att kanske gör löven att värmen räcker lite längre och bädden brinner ut lite långsammare.

img_7015

Så långt ser allt bra ut. Temperaturen i bädden är nu uppe i 19 grader mot 8 grader i går kväll, och 16 grader i morse kl. 7.30. Så det är på väg uppåt med god fart. Och det är bra det, för sallatsplantorna står och väntar ivrigt på att få komma ut.

img_7010

I övrigt så står det i såkalendern i dag att jag borde så tomater. Men oj vad många sorter jag gått och samlat på mig. Ingen aning hur jag ska ha rum med dessa sådder. Och ännu mindre med de färdiga plantorna.

Tog upp sista burken konserverade tomater i helgen, de färdigkokta såserna är nu också slut. Roligt att de räckt så länge. Men skulle gärna ha fått vara ännu mera. Är mycket roligare att använda än köpta tomatkonserver. Är nog inte en ekonomisk sak, då köpta konserver kostar under en euro. Men det handlar om känsla och smak. En underbar vardagslyx. Så nog ska det väl gå att hitta rum för alla 13 sorterna i år också.

img_7013

För övrigt så vill någon komma med och lära sig hur man gör en egen varmbänk så kommer jag att göra en till lördagen 18.3. Den kommer att byggas på utsidan med en ram av halmbalar. Bygget är en kurs via Korsholms Vuxeninstitut. Anmälan hittar ni här (länk).

Sådd på gång

Nu har jag idag sått bladgrönsakerna för varmbänken nr 2 som vi kommer att bygga på varmbänkskursen den 18.3. Det är bara knappa 6 veckor tills dess.

De  jag sått för varmbänk nr 1, sådde jag för en vecka sedan. De har nu långsamt men säkert börjat gro. Varmbänk nr 1 kommer jag att anlägga lite tidigare, vecka 9, i växthuset precis som tidigare år.

img_6907

Vad jag sått är par olika sorters spenat, bladspenat, komatsuna, mitzuna, sallatslök, ruccola, och ett antal olika sorters sallat. Blir det här som jag planerat så kommer vi att ha ett totalt överutbud av sallat från april framåt. Jag kunde kanske ha varierat mina sådder lite mera. Nu är det ganska samma sorter i båda bänkarna. Vilket är lite tråkigt. Men jag borde ha planerat det hela lite bättre redan då jag beställde frön. Men säkert blir det bra till slut ändå. Blir intressant att se skillnaden på varmbänken ute och den i växthuset.

img_6910

Sådderna får nu bo uppe på vinden. Utrymmet håller en temperatur på ca 14 grader, men under lamporna är det nog lite varmare. Lysrören ovanför sådderna är vanliga lysrör som vi plockat ner i samband med renoveringar och jag har monterat stickkontakt på. De står nu ca 20cm ovanför sådderna på en timer så att de lyser ca 16 timmar per dygn. Har utgått från att behövs ca 100W/kvadratmeter, det är inget exakt värde, men en enkel riktlinje. För att verkligen så mycket ljus som möjligt ska komma plantorna till godo så har jag satt en aluminiumfilt, en räddningsfilt, över lamporna så att odlingarna blir som i ett litet tält.

img_6912

Ute i växthuset står en del kallsådder. Dill i styroxlådan, och persilja, snittselleri och en del primula i ”vindruvsaskar”. Vet inte om lite väl tidigt att sätta ut dem. Och nu tänker det bli riktigt kallt också kommande veckan. Kanske hade det varit bra att spara dem lite till. Men otålig som jag är så hamnade de ut nu. Men fungerar det inte så får jag så om senare, inget värre än så.

img_6905

Här är en annan otålig varelse. Min Agapantus tycker att det kunde vara sommar nu och tänker börja blomma. Vet inte riktigt vad jag ska göra åt den. Lyfte den nu åtminstone upp i fönstret i grovköket idag och gav den lite vatten.