Försök till summering

Ska försöka göra en summering av odlingsåret 2016. Mest kanske för mig själv så jag bättre vet hur jag ska planera 2017. Tänkte också att kan vara bra att göra en summering före jag sätter mig ner och börjar sortera fröpåsar och göra beställningslistor för kommande år.

fröer

I januari 2016 så gjorde jag upp en ganska detaljerad plan för kommande året i form av en såkalender och en plan för växelbruk. Båda kommer jag att återanvända och vidareutveckla i år. De ger en bra grund att utgå ifrån.

Jag skrev också här på bloggen om min egen hemmagjorda version av bokashikompostering. Det har jag fortsatt med hela året och jag är nöjd med resultatet och hur det utvecklat sig. Är ett lättanvänt system som bra passar in i vår vardag. Det spray jag använder visade sig också vara en suverän tilläggsgödning för alla förodlade plantor under våren. Jorden från bokashijordfabriken gjorde att många plantor så som chili och tomat kom igång att börja blomma långt tidigare än annars. Vilket påverkade skörden senare mycket positivt. Men jag borde ha fortsatt gödsla med det även efter utplanteringen för att effekten skulle ha hållit i sig.

IMG_4585

Chili i april 2016

Senaste vinter var i övrigt besvärlig för många fleråriga växter. Vi hade en mycket våt höst 2015 och kring nyåret var det ingen snö alls. Plötsligt gick temperaturen från att ha varit plusgrader ner till -20 grader, 7 januari var det -25 grader, och inget skyddande snötäcke gjorde att många vätskefyllda rötter och knölar på perenna växter frös sönder.

IMG_4459

3 mars blev årets varmbänk gjord i växthuset. Den kom bra igång denna gång och var på ett par dagar uppe i 65 grader. Men nått konstigt hände sen med förbränningen och temperaturen dök snabbt. Men avstannade inte utan det verkade som om förbränningen fortsatte att puttra på långt in på sommaren. Det gjord att odlingen i bänken under hela sommaren otroligt nog kom att visa på en tydlig kvävebrist. Genom att strömaterialet inte brunnit till slut som det skulle fortsatte det att binda upp kväve. Har fortfarande inte klurat ut hur jag ska komma runt det här problemet då anlägger en ny varmbänk här om ett par månader. Men kanske skulle det ha hjälpt med att fylla på kvävet lite mera med urin eller hönsgödsel eller dylikt.

IMG_4471

10 mars satte jag fönster på kallbänkarna utefter granhäcken så att solen fick börja värma jorden. Det gjorde att jag bra kunde så mizuna, spenat och plantera ut sallat där 7 april. I princip har vi ätit egen sallat och annat bladgrön från och med påskhelgen. Det är roligt. För på nått vis tycker jag det tar så emot att köpa ynkliga små sallatskrukor i butiken. Och den sista vintersallaten plockade jag nu i julhelgen då snön smält bort. Till vinter önskar jag att jag ska komma ihåg att så en hel bänk med vintersallat/fältsallat och vinterportlak i växthuset. Det skulle ge sallatsgrönt under en stor del av förvintern.

IMG_4757

Första nypotatisen åt vi från växthuset skolavslutningshelgen 4 juni. Den var planterad i varmbänken. Men då kom nog inte så många knölar. Nästa sats var i kallbänken i växthuset. Men de kom ganska samtidigt och båda gav så pass lite att känns dumt att i fortsättningen upplåta så pass värdefull odlingsyta åt nypotatisen. Så funderar sätta några knölar till våren ett större bunke i växthuset. Tidigare har jag satt nästa tidiga sats i ett gammalt badkar kring första maj. Men i år var jorden i landet så pass varm då att jag satte all potatis första dagarna i maj. Så då de ynka potatisarna från växthuset var uppätna började vi äta från både badkaret och landet ganska samtidigt. Skörden var god så vi åt upp de sista i slutet av oktober. Visst hade den drabbats av både potatismögel, knäpparlarver, skorv och sniglar. Men på det hela taget var det inte fy skam på en total odlingsyta på 6-7 kvadratmeter.

IMG_5303

Sommaren 2016 var egentligen en bra odlingssommar då det kommer till vädret. Inte jättevarmt men ändå helt ok och med jämn tillgång på regn. Det största problemet var kanske att just detta väder skapade en perfekt grund för all form av mögel och svamp. Och då inte bara för kantareller i skogen. Utan också bortsett från potatismögel som spred sig på tomaterna, utan också gråmögel och värst av allt klumprot, som är en svampsjukdom, på alla kål. Har ingen aning varifrån smittan kunde ha kommit. Men misstänker att den funnits i jorden från långt tidigare och den småfuktiga sommaren skapade perfekta förhållanden för eländet.

Svampen, Plasmodiophora brassica, gör att plantor i brassica-släktet börjar bilda knölar på rötterna och rötterna blir missbildade och inte kan ta upp vatten och näring som de borde. Svampen kan överleva vilande upp till 20 år i jorden. Så nu gäller det att hitta sätt att motverka dess angrepp och hitta sätt att odla de viktiga kålväxterna ändå. Kraftig kalkning och att plantera kålplantorna i gropar fyllda med köpejord så att den plantornas rothalsar inte kommer i kontakt med svampen, lär kunna fungera. Såg redan i sommar att det var stor skillnad också mellan olika namnsorter. Men bara att kavla upp ärmarna och klura ut ett sätt att komma kring problemet.

img_5737

I övrigt tyckte jag att det mesta växte fint. Trots en viss grad av försummelse p.g.a. husrenovering. För första året hade vi också egen lök. Här är så pass sur sulfatjord i grunden att alla allium-växter har bara förtvinat tidigare. Men efter att jag tillfört stora mängder organiskt material i landet och kalkat både höst och vår så blev det faktiskt lök i år.

För första gången odlade jag också vintersquash. De blev inga jätte pumpor, borde ha vattnat mera. Men kanske lika så bra det då det tagit mig ett bra tag att klura ut hur jag ska använda dem i matlagningen. Men de är så sköna att följa med då de växer och är så vackra dekorationselement i köket under vintern, så blir nog mera till nästa sommar.

img_5740

Samtidigt finns det också en del växter som jag tror att nu ger jag upp med dem. Har i tre år nu försökt odla majs. Men de hinner aldrig bli klara före frosten, bara nästan. Så nu ger jag upp med dem och överlåter ytan åt annat mera rikgivande. Lika så med kronärtskockan och spenat (bortsett från riktigt tidigt på våren i växthuset). Då har en mycket begränsad yta med mark att odla på så gäller det att veta var man ska lägga krutet. Och då är det ju onödigt att satsa tid, yta och energi på saker vi inte äter eller det inte blir nått vettigt ätbart på. Det vill säga om det inte är sådant som är vackert eller bara annars kul att odla. Man måste ju alltid experimentera såklart. Det är enda vägen att hitta nya favoriter. Men samtidigt måste man ju också kunna bara ge upp med vissa saker. Vad som fungerar är ju olika från jord till jord och från odlare till odlare.

img_5708

Tyvärr glömdes rotsakerna bort i kylan på trappan och frös bort. Men fortfarande har vi massa bondbönor kvar i frysen, lika så en hel del påsar av ”Skillnadens trädgårds snålröra” och konserverade tomater i burk står i svalskåpet. Torkade tomater finns också. Den egna grönsaksbuljongen finns nog så ska räcka hela vintern. De torkade örterna hoppas jag räcker. Två pumpor finns ännu på fönsterhyllan i köket. Och ytterligare lite smått och gott här och var i förråden. Så en del av sommaren finns nog kvar.

Så nu är det bara att planera inför nästa år vad vi vill odla och äta då. Bara att gräva fram alla frön och börja sortera!

Och möjligen så lite frön på fat på fönsterbrädet så får nå smågrön och sätta igång lite groddar i väntan på ljusare och grönare tider.

IMG_4439

Önskar er alla

ETT GOTT NYTT ODLINGSÅR!!

Annonser

jordarbete

Ju mer jag odlar, desto mera inser jag att allt egentligen bara handlar om jord. Jordens struktur, näringsinnehåll och beståndsdelar, och hur jag på bästa sätt kan utnyttja det jag har och förbättra den. Har på försök och misstag lärt mig att det utgångsläget jag har här i min trädgård är i huvudsak sur sulfatjord, gammal sjöbotten, med inslag av fyllnadssand och gammal åkerjord. En fuktig moränjord. Inte den bästa myllan precis, men en del saker kan också växa och trivas här. Men för att jag ska kunna få ut mera av de kvadratmeter jag har så behöver jag hela tiden jobba med att förbättra jordmånen.

img_6351

Just nu ser grönsakslandet ut så här. Jag har inte höstgrävt bäddarna i år. Bara dragit bort det värsta rotogräset, som revsmörblomma och brännässlor. Sedan håller jag på att ovanpå bäddarna samla allt grönmaterial jag bara kan hitta. Desto mera desto bättre. Så istället för att ha en separat trädgårdskompost så samlar jag bara material nu direkt på den jordyta där det går eller i korgar för att senare kunna hålla över dit det behövs. Jordgubbsrevor och annat ogräs har fått ligga och torka en tid först bara före det blandas med. Sen ska allt täckas in med halm. Så här såg det ut ungefär för ett år sedan då jag hade bäddat in allt klart.

okt15

Halmen isolerar bäddarna så att maskar och annat småkryp kan jobba längre in på hösten med att bryta ner grönmaterialet. Så i våras så fanns bara nån enstaka kålstock kvar av allt jag hade öst på. Och jordens kvalité har i sommar varit en helt annan än året innan. I vår är det bara att fösa bort halmen från bäddarna ner i gångarna och gräva igenom jorden också kalka ordentligt ett varv, genom att här är mycket lågt pH.

img_6342

Igår grävde jag ur den låda i växthuset som till våren ska bli varmbänk. Jorden som är i den kommer från då jag i mars 2014 gjorde varmbänk här med hästgödsel från ett stall med torvströ i boxarna. Det var nu en helt fantastisk lätt och lucker jord. Siktade ett halft dussin säckar av den för att kunna använda som såjord till våren. Satte med en par nävar kalk bara i var skottskärra genom att torven i sig är sur och den jord som kommit utifrån och som det blandats upp med antagligen också har ett lågt pH. Även om tomaterna har växt mycket bra i den här bädden i år.

img_6339

I den andra bänken i växthuset har jag planterat en del ”Thousend Head”-kål: Den borde klara ganska låga temperaturer och eventuellt kunna övervintra. Måste ju pröva åtminstone. En del vårlök har jag också planterat här och några mera köldhärdiga sallatssorter. Bädden ska senare då det börjar bli kallare packas in med två lager fiberduk, eventuellt mera om blir riktigt kallt. Inte vet jag om det fungerar på de här breddgraderna, men man kan ju alltid försöka. tror inte det är kölden som är det stora problemet, utan mera att de ljusa timmarna per dygn snart börjar vara alldeles för få för att nått ska orka växa.

img_6345

Ute i en kallbänk under fönster växer fortfarande sallat långsamt men säkert. Så såhär långt har sallatssäsongen i varje fall gått att hålla igång.

img_6347

Varmbänk på gång

Igår fick jag gjort årets varmbänk i växthuset trots att varit däckad av vinterns värsta flunsa hela veckan. Så inte skulle det ha blivit nått om jag inte fått hjälp av mannen. Upptäckte till min lycka tidigare i vinter att ett travstall alldeles här i närheten som använder halm i boxarna. Så vi körde därifrån knappa en och en halv bilkärra stallgödsel som vi packade genom att trampa mer den i bänklådan. Ovanpå hällde vi sedan 9 ämbar varmvatten och täckte över allt med byggplast och mattor.

Har tidigare år försökt göra varmbädd av stallgödsel med torv. Den kan brinna men är betydligt trögare och svårare att få startad och torkar lätt ut genom att torven suger upp så mycket vätska. Stallgödsel med torv är suveränt som jordförbättring, och som så kommer jag gärna att fortsätta använda det i grönsakslandet. Men till varmbädd så är nog halm bättre än torv. Spån som oftast används som strö i stall går också att göra varmbänk av, men lär vara svårare att få igång värmeutvecklingen i. Varmbänk kan med fördel också anläggas ute, utan växthus. Man behöver bara så isolera mera på sidorna, t.ex med halmbalar eller liknande.

 

IMG_4459

 

Det viktigaste med stallgödseln är förhållandet mellan kol och kväve, i det här fallet halm och urin/bajs. Det är kolet som brinner, men processen behöver kväve för att komma igång. Så enligt vad jag förstått så skulle ett bra förhållande mellan kol och kväve kunna vara 3 till 1. Det ska alltså vara betydligt mera halm än bajs/urin. Och egentligen är urinen viktigare än bajset. Så om processen nu i min halmbädd inte riktigt kommer igång så kommer jag att försöka vattna den med hönsgödselpellets uppblötta i varmt vatten. Alternativt har jag hotat de manliga invånarna i huset att de kommer att få klippkort och måste gå ut och kissa på bädden. 10 hack i klippkortet ger en efterrätt..

 

IMG_4470

 

Men som det just nu ser ut så ser det ganska lovande ut. Efter ett dygn är temperaturen nere i bädden är uppe i +16 grader då temperaturen i natt ute var -5 grader och nu är -1. Jag hoppas temperaturen ska fortsätta stiga, gärna till över +50 grader. Sedan då temperaturen igen börjar vända neråt är det dags att sätta jord ovanpå bädden och så och plantera. Hoppas att bädden ska hålla värmen 6-8 veckor eller åtminstone tills vårsolen börjar värma växthuset på riktigt.

Men även i de bäddar som jag haft de senaste åren som aldrig riktigt kommit upp i värme så har det gått att så och odla i redan i mitten av mars på grund av vårsolens värme och det vindskydd kallväxthuset ger. I höstas försökte jag mig på att vinterodla i den andra bädden i växthuset. Det gick bra fram till efter nyår då vi hade en period med ner till -25 grader i en veckas tid. Då borde jag ha haft betydligt bättre täckt sallaten och vinterbroccolin jag försökte övervintra. Så nu ser den ut så här. Men skam den som ger sig. I nästa vinter ska jag nog försöka på nytt, men då gör jag kanske någon form av tunnelkonstruktion av bubbelplats åt dem.  för att klara de värsta köldperioderna.

 

IMG_4462

 

De förodlade plantorna väntar bara på att få komma ut. Oj, vad gott det ska bli med färska egenodlade bladgrönsaker. Bland det som jag ska plantera i bädden finns spenat, bladrödbeta, sallat (ett antal olika sorter), mixuna, komatsuna, vintersallat, ruccola och potatis.

 

IMG_4463

Senare kl. 22  + 32,7 grader 15 cm ner mitt i bädden.

kål, snö ,m.m.

Det har snöat hela dagen. Ute vid fågelbordet sitter en bofink som inte haft förstånd att flytta utan livnär sig nu på solrosfröna i sällskap med talgoxarna och de andra. Jag borde gå ut och skotta snö före det sista dagsljuset försvinner.

IMG_4319

I växthuset finns de vackraste isrosor på fönstren och i ena bädden finns små frusna salladsplantor. Min vinterodling blev kanske inte så framgångsrik. Jag borde ha startat upp plantorna tidigare. Men hoppas att nånting av salladen ska överleva och komma igång då dagarna blir längre och luften varmare. Early Sprouting Broccolin, eller vinterbroccoli som också kallas, ser fortfarande ut att vara vid liv. Ännu här strax före jul skördade jag  lite. Det växte extremt långsamt, antagligen mest beroende på bristen på ljus, men det blev ändå en näve till en måltid. Nu är plantorna stelfrusna, och de som vet säger att det är bäst att inte röra dem då. Att de lätt skadas. Så sparar de små knoppar som nu finns tills blir varmare.

IMG_4332

Grönkålen som vuxit i blomrabatterna har vi ätit upp nu. Måste ha fler plantor till nästa år. Är så underbart gott. Tog mig ett bra tag att komma underfund med hur jag skulle använda den. Men då insåg att grönkål inte smakar eller dofta som vitkål då kokar den, utan mera som ett mellanting mellan broccoli och spenat, och ganska långt kan användas som spenat, då var jag fast.

IMG_4335

Kål överlag är ju en fantastisk sak. Vår egen huvudkål är för länge sedan slut. Men nu mitt i vintern saknar jag sallad massor, och ett enkelt kålsalladsrecept har blivit min räddning. Vi har nästan varje dag med oss lunchlådor ur frysen till jobbet. Det enda som saknas då är någon form av sallad. Och inte börjar man hacka sallad i brådskan på morgonen, den tiden finns inte. Att köpa utländsk eller krukodlad sallad känns heller inte bra. Groddar och ärtskott är superba att göra, men svårt att få nå större mängder med. Men i Anna Bergensströms bok ”Annas mat” hittade jag ett enkelt basrecept. Man strimlar kålen fint med osthyvel och strör över några korn salt. Sedan knådar man kålstrimlorna, på samma sätt som då man gör surkål, tills de vätskar sig och blir lite fuktiga. Sedan sätter man över en lätt vinägrett med fransksenap och eventuellt vitlök, och rör om. Salladen står sig ungefär en vecka i kylskåp och är bara att ösa upp i en burk på morgonen och ta med. Eventuellt toppad med groddar och skott eller lite ost eller vad annars som finns.

Hur fantastisk kål faktiskt är kan man läsa mera om i Marthaförbundets blad om kål, den hittar du HÄR. Håller fortfarande på och grubblar över årets fröbeställningar. Det blir nog en hel del kål av olika sorter!

IMG_4331

 

 

 

 

 

det lider mot jul

Trädgården ligger i vila. Några plantor vintersallad kanske ännu kämpar för livet i det frusna växthuset. Leker lite med bokashi och jordfabrik utgående från egna jäsningar och hopkok. Men det är på experimentstadiet ännu. Får återkomma till det då ser mer hur det kommer att fungera. Fröbeställningarna kommer igång efter julhelgen. Men fortfarande är det paus, vila, stillheten före stormen och nästa odlingssäsong.

IMG_4021

Vi pyntar för julen, bakar pepparkakor och eldar i spisen.

Fåglarna har fått sina egna kakor i utegranen. Smälte kokosfett och satte med en blandning av fågelfrö i pepparkaksformar. Jag hade formarna på en ugnsplåt som jag kylde ner med kylblock och fyllde på lite fett i gången. Då gick det ganska bra utan att fettet rann iväg alltför mycket.

För den som är intresserad och bor i trakterna kring Vasa kommer jag att under våren ha en grundkurs i odling på Vasa Arbis. Kursen kommer att bestå av 6 träffar, lördag förmiddagar, en gång i månaden januari till slutet av maj, där vi månad för månad kommer att gå igenom vad som är aktuellt för stunden. Mellan träffarna kommer diskussionen att fortsätta på ett slutet webbforum. Vi kommer att fundera på planering, fröbeställningar, sådder, plantering, kompostering, odling utan egen tomt, m.m. Mycket utgående från deltagarnas behov. Så småningom borde informationen börja finnas på Vasa Arbis sidor (inte ännu) och anmälningarna tas emot där från 4.1.2016 kl.12.

 

kylig morgon

Tog med kameran då gick ut för att sätta på motorvärmaren i bilen. Solen stiger långsamt och gnistrar i nattfrosten. Inte en vindpust. Allt är stilla och hämtar andan efter en kall natt.

IMG_3848

Krolliljans frökapslar hälsar solen med små hjärtan.

IMG_3836

Har satt de frösådda perennerna, som till våren ska utplanteras under fruktträden, att övervintra i bäddarna utanför växthuset. Hoppas de klarar sig så.

IMG_3843

Otroligt nog så gror sallat inne i växthuset. Testade för två veckor sedan att bredså blandade sallatsfrö i mellanrummen i ena bädden i växthuset. Tänkte att de gror då de gror, och så ser vi om  och när det blir någon skörd. Tror inte att det är tillräckligt med ljus för att det ska bli nu före jul. Men kanske de kan övervintra lätt övertäckta med täckväv och komma igång på riktigt till våren. Får se. Men nu gror de.

IMG_3846

Inte så mycket att göra på utsidan mera i höst. Det mest akuta är redan ordnat. Ganska skönt. Men skulle jag vara organiserad och smart är det nu jag borde sätta mig ner och skriva upp vad som fungerade i år, och vad som inte fungerade så bra. Jag tror alltid att jag kommer ihåg, men sen är det inte så. Skulle verkligen underlätta om hade fört tydlig bok över allt jag gjort varje år. Undrar om inte det är en av nycklarna till ett verkligt välfungerande odlande -anteckningar, god planering och organisation.

IMG_3842

höstlov

Efter en vecka av rejäla minusgrader kryper temperaturen sakta uppåt igen. Inte mycket, men i varje fall så att allt senaste natt var det knappt någon nattfrost. Och enligt väderleksrapporten borde det fortsätta så åtminstone hela den här veckan. Passar mig bra, nu då allt ändå frusit.

IMG_3751

Frosten tog mig på säng det här året. Nog visste jag att den skulle komma. Men att det skulle gå från vackra dagar med upp till +14 dagtid, till flera nätter på rad med ner till -8 kunde jag inte tro. På nått vis tänkte jag att det blir nog bara en normal frostknäpp, vilket växthuset brukar klara sig relativt bra. Så jag räddade zucchinin, men inget mera. Så dit for alla tomater. Jag borde ha tagit in dem för att eftermogna. Men nu reagerade jag alldeles för sent. Det gick helt ok att koka sås på de som redan var mogna, trots att de frusit. Men största delen av bara att slänga bort.

Söta vad det stör!

IMG_3774

Nå, bara att rensa ut eländet ur växthuset. Planterade in två plantor av Early Sprouting Broccoli för att se om de eventuellt kan övervintra och en del salladsplantor. Kanske kan vi få lite skörd av dem ännu i höst, eller så kanske de övervintrar och ger skörd till våren. Jag hade ju också sått Mizuna och Tsatsoi för ett tag sen. Plantorna har stått i växthuset och tanken var att plantera ut dem nu i bäddarna i växthuset. Men trots att de borde ha varit frosttåliga var tydligen veckans frost för mycket för de små plantorna. De borde antagligen ha såtts tidigare som varit större och kraftigare, möjligen också borde de ha avhärdats ute före kylan kom. Ju längre hösten lider, desto långsammare växer plantorna, antagligen på grund av att den ljusa tiden på dygnet blir allt kortare.

IMG_3769

Grönsakslandet och odlingslådorna ser helt miserabla ut. Veckans projekt är nu att får det upprensat och höstgrävt. Lämnar i år i princip all växtlighet kvar i landet, i stället för att föra det i komposten. Tror att det  förbättrar jorden och matar maskarna under vintern, istället för att grönmassan bara torka och lakas ur på komposten. Tänker också bädda in bäddarna i halm för att göra det riktigt gosigt för småkrypen i jorden. På så vis hoppas jag får en lucker fin jord till våren.