Solens första strålar

Vaknade tidigt i morse av skatungarnas lek på gården. Kunde inte somna om så beslöt att ta en runda kring trädgården med kameran i det tidiga morgonljuset. Haft problem med både kamerahuset och mitt teleobjektiv med macrofunktion den senaste tiden, så blivit väldigt lite fotat så långt denna sommar. Men nu då allt sent omsider kommit i gång borde jag nog knäppa några bilder för att ha nått att titta på då vintern kommer.

Så många vackra blå blommor nu. Nävor av många olika sorter håller på att slå ut. Tycker om nävor. Finns så många fina sorter. Både höga buskiga sorter som är fina att plantera med annat och låga krypande sorter som är suveräna marktäckare. De frösår sig gärna i gruset i gången och lite överallt. Men inte mig emot. För mig får det gärna förvilda sig lite och dyka upp lite här och var där de själva vill.

Strandirisen håller också på att visa sig från sin allra bästa sida. Tycker så mycket om dess bladform. Dessa raka spjut som bildar en så spännande kontrast till andra mjukare blad.

IMG_7920

De vita midsommarrosorna håller på att blomma ut. Men just då börjar klätterrosen Polstjärnan och schersminbuskarna slå ut i stället. Vi har tre enorma schersminbuskar mot vägen. Två är närmare 4 meter höga. De är så vackra just nu. Men egentligen skulle jag vilja korta ner dem för att på nått vis få dem i lite bättre samklang med resten av buskarna och träden jag skulle vilja skapa en rabatt med kring dem. Men vet inte hur man ska kunna göra det utan att tappa blomningen.

IMG_7924

Smultron. Vanliga vilda. Hos oss sprider de sig enormt. Och på den här jordmånen kan man inte hitta en bättre marktäckare. Sprider sig snabbt. Är vackra både till blad och blom, och inte att förglömma bären!

Tycker att det växer verkligen frodigt i grönsakslandet och i växthuset i år. Inte är det speciellt snabbväxande med den kalla vår som varit. Men det mesta är på gång.

Kålen i varmbänken som gjordes på kursen i våras, här fotad genom insektnätet som täcker den, har kommit lite väl långsamt igång. Men det verkar lite vara så att mina varmbänkar kommer kraftigt i gång, men har en tendens att tappa fart efter ett tag. Lite väl fort. Så näringen från gödseln binds upp i processen, men processen avstannar lite för tidigt för att näringen ska frigöras till plantorna som planteras i bädden senare på sommaren. Så för andra omgången grödor så ska man inte tro att de får tillräckligt med näring ur gödseln som bädden byggts av, utan de behöver få en rejäl dos kväve under växtperioden för att komma igång. Jag ser samma fenomen med varmbänken som anlades i västhuset i våras, och där det nu finns tomatplantor. Medan jorden från fjolårets varmbänk ser ut att vara helt fenomenal då gäller näring. Den har brunnit helt klart och kvävet verkar har helt frigjorts och blivit tillgängligt för det som odlas i den jorden.

IMG_7947

Men sommaren är på gång. Det är grönt. Det är underbart. Och nu har den första vallmon i grönsakslandet slagit ut.

IMG_7943

Växelbruksplan för 2017

Nu borde alla fröbeställningarna va gjorda. Nu är bara att vänta på att de ska komma. Är lite rädd att firman jag gjort den stora beställningen från i år inte är den snabbaste. Men bara de kommer inom en månad ska det väl gå.

odlingsfoljd-2017

I väntan på fröna kan man ju alltid planera och fundera. Här en mycket schematisk bild på köksträdgården. Den är nog inte skalenlig utan måtten är tagna utgående från ögonmått och magkänsla. Den totala ytan är dryga 100 kvadrat. Men bilden gav ändå en möjlighet att på papper fundera hur jag ska anpassa den växtrotationsplan jag gjorde för ett år sedan till odlingssäsongen 2017. Rotationen blir nog aldrig ändå fullständig genom att ytorna ändå är så små att smittor och insekter sprids utan problem mellan odlingsytorna. Men det kan ju ändå inte bli sämre av att cirkulera grödorna är min tanke.

Varmbänken utefter granhäcken kommer att anläggas i samband med en kurs i mars. Men bortsett från att den kommer att användas till främst tidiga gröna blad så ser jag också möjligheten att odla kål i den senare under sommaren och på så vis förhoppningsvis kunna undvika klumprotssmittan som jag hade problem med i landet senaste sommar.

De första sakerna är redan sådda. Så som par chilin och en paprika. Har också sått par frön av en liten busktomat som jag ska se om det går att odla inne för att få tidiga tomater. Men i övrigt är det nog mest att vänta ännu. För mörkt och kallt ännu för det mesta. Men man kan ju alltid drömma.

För övrigt kommer jag att dra en kurs här i Solf på Stundars nästa lördag 21.1. kl. 10 -14. Välkommen med och diskutera fröbeställningar från olika firmor på nätet och hur man förodlar plantor inför sommaren.

 

Försök till summering

Ska försöka göra en summering av odlingsåret 2016. Mest kanske för mig själv så jag bättre vet hur jag ska planera 2017. Tänkte också att kan vara bra att göra en summering före jag sätter mig ner och börjar sortera fröpåsar och göra beställningslistor för kommande år.

fröer

I januari 2016 så gjorde jag upp en ganska detaljerad plan för kommande året i form av en såkalender och en plan för växelbruk. Båda kommer jag att återanvända och vidareutveckla i år. De ger en bra grund att utgå ifrån.

Jag skrev också här på bloggen om min egen hemmagjorda version av bokashikompostering. Det har jag fortsatt med hela året och jag är nöjd med resultatet och hur det utvecklat sig. Är ett lättanvänt system som bra passar in i vår vardag. Det spray jag använder visade sig också vara en suverän tilläggsgödning för alla förodlade plantor under våren. Jorden från bokashijordfabriken gjorde att många plantor så som chili och tomat kom igång att börja blomma långt tidigare än annars. Vilket påverkade skörden senare mycket positivt. Men jag borde ha fortsatt gödsla med det även efter utplanteringen för att effekten skulle ha hållit i sig.

IMG_4585

Chili i april 2016

Senaste vinter var i övrigt besvärlig för många fleråriga växter. Vi hade en mycket våt höst 2015 och kring nyåret var det ingen snö alls. Plötsligt gick temperaturen från att ha varit plusgrader ner till -20 grader, 7 januari var det -25 grader, och inget skyddande snötäcke gjorde att många vätskefyllda rötter och knölar på perenna växter frös sönder.

IMG_4459

3 mars blev årets varmbänk gjord i växthuset. Den kom bra igång denna gång och var på ett par dagar uppe i 65 grader. Men nått konstigt hände sen med förbränningen och temperaturen dök snabbt. Men avstannade inte utan det verkade som om förbränningen fortsatte att puttra på långt in på sommaren. Det gjord att odlingen i bänken under hela sommaren otroligt nog kom att visa på en tydlig kvävebrist. Genom att strömaterialet inte brunnit till slut som det skulle fortsatte det att binda upp kväve. Har fortfarande inte klurat ut hur jag ska komma runt det här problemet då anlägger en ny varmbänk här om ett par månader. Men kanske skulle det ha hjälpt med att fylla på kvävet lite mera med urin eller hönsgödsel eller dylikt.

IMG_4471

10 mars satte jag fönster på kallbänkarna utefter granhäcken så att solen fick börja värma jorden. Det gjorde att jag bra kunde så mizuna, spenat och plantera ut sallat där 7 april. I princip har vi ätit egen sallat och annat bladgrön från och med påskhelgen. Det är roligt. För på nått vis tycker jag det tar så emot att köpa ynkliga små sallatskrukor i butiken. Och den sista vintersallaten plockade jag nu i julhelgen då snön smält bort. Till vinter önskar jag att jag ska komma ihåg att så en hel bänk med vintersallat/fältsallat och vinterportlak i växthuset. Det skulle ge sallatsgrönt under en stor del av förvintern.

IMG_4757

Första nypotatisen åt vi från växthuset skolavslutningshelgen 4 juni. Den var planterad i varmbänken. Men då kom nog inte så många knölar. Nästa sats var i kallbänken i växthuset. Men de kom ganska samtidigt och båda gav så pass lite att känns dumt att i fortsättningen upplåta så pass värdefull odlingsyta åt nypotatisen. Så funderar sätta några knölar till våren ett större bunke i växthuset. Tidigare har jag satt nästa tidiga sats i ett gammalt badkar kring första maj. Men i år var jorden i landet så pass varm då att jag satte all potatis första dagarna i maj. Så då de ynka potatisarna från växthuset var uppätna började vi äta från både badkaret och landet ganska samtidigt. Skörden var god så vi åt upp de sista i slutet av oktober. Visst hade den drabbats av både potatismögel, knäpparlarver, skorv och sniglar. Men på det hela taget var det inte fy skam på en total odlingsyta på 6-7 kvadratmeter.

IMG_5303

Sommaren 2016 var egentligen en bra odlingssommar då det kommer till vädret. Inte jättevarmt men ändå helt ok och med jämn tillgång på regn. Det största problemet var kanske att just detta väder skapade en perfekt grund för all form av mögel och svamp. Och då inte bara för kantareller i skogen. Utan också bortsett från potatismögel som spred sig på tomaterna, utan också gråmögel och värst av allt klumprot, som är en svampsjukdom, på alla kål. Har ingen aning varifrån smittan kunde ha kommit. Men misstänker att den funnits i jorden från långt tidigare och den småfuktiga sommaren skapade perfekta förhållanden för eländet.

Svampen, Plasmodiophora brassica, gör att plantor i brassica-släktet börjar bilda knölar på rötterna och rötterna blir missbildade och inte kan ta upp vatten och näring som de borde. Svampen kan överleva vilande upp till 20 år i jorden. Så nu gäller det att hitta sätt att motverka dess angrepp och hitta sätt att odla de viktiga kålväxterna ändå. Kraftig kalkning och att plantera kålplantorna i gropar fyllda med köpejord så att den plantornas rothalsar inte kommer i kontakt med svampen, lär kunna fungera. Såg redan i sommar att det var stor skillnad också mellan olika namnsorter. Men bara att kavla upp ärmarna och klura ut ett sätt att komma kring problemet.

img_5737

I övrigt tyckte jag att det mesta växte fint. Trots en viss grad av försummelse p.g.a. husrenovering. För första året hade vi också egen lök. Här är så pass sur sulfatjord i grunden att alla allium-växter har bara förtvinat tidigare. Men efter att jag tillfört stora mängder organiskt material i landet och kalkat både höst och vår så blev det faktiskt lök i år.

För första gången odlade jag också vintersquash. De blev inga jätte pumpor, borde ha vattnat mera. Men kanske lika så bra det då det tagit mig ett bra tag att klura ut hur jag ska använda dem i matlagningen. Men de är så sköna att följa med då de växer och är så vackra dekorationselement i köket under vintern, så blir nog mera till nästa sommar.

img_5740

Samtidigt finns det också en del växter som jag tror att nu ger jag upp med dem. Har i tre år nu försökt odla majs. Men de hinner aldrig bli klara före frosten, bara nästan. Så nu ger jag upp med dem och överlåter ytan åt annat mera rikgivande. Lika så med kronärtskockan och spenat (bortsett från riktigt tidigt på våren i växthuset). Då har en mycket begränsad yta med mark att odla på så gäller det att veta var man ska lägga krutet. Och då är det ju onödigt att satsa tid, yta och energi på saker vi inte äter eller det inte blir nått vettigt ätbart på. Det vill säga om det inte är sådant som är vackert eller bara annars kul att odla. Man måste ju alltid experimentera såklart. Det är enda vägen att hitta nya favoriter. Men samtidigt måste man ju också kunna bara ge upp med vissa saker. Vad som fungerar är ju olika från jord till jord och från odlare till odlare.

img_5708

Tyvärr glömdes rotsakerna bort i kylan på trappan och frös bort. Men fortfarande har vi massa bondbönor kvar i frysen, lika så en hel del påsar av ”Skillnadens trädgårds snålröra” och konserverade tomater i burk står i svalskåpet. Torkade tomater finns också. Den egna grönsaksbuljongen finns nog så ska räcka hela vintern. De torkade örterna hoppas jag räcker. Två pumpor finns ännu på fönsterhyllan i köket. Och ytterligare lite smått och gott här och var i förråden. Så en del av sommaren finns nog kvar.

Så nu är det bara att planera inför nästa år vad vi vill odla och äta då. Bara att gräva fram alla frön och börja sortera!

Och möjligen så lite frön på fat på fönsterbrädet så får nå smågrön och sätta igång lite groddar i väntan på ljusare och grönare tider.

IMG_4439

Önskar er alla

ETT GOTT NYTT ODLINGSÅR!!

Snö

Vakna i morse och plötsligt var världen vit. Efter en vecka då det på alla andra håll verkar ha varit snökaos, har vi haft ner till -10 grader och barfrost. Tjälen har hastigt vandrat neråt i marken. Jag hann med nöd och näppe få ordnat med det mest akuta.

img_6453

Vitlöken kom sig i jorden och mycket blev det. Men skulle den verkligen ge någon skörd den här gången så gör det inget. Senaste höst hade jag satt vitlöken i en ganska hög odlingslåda. Och med den stränga snöfria köld som var senaste vinter, så tog den illa vid sig och bara de klyftor som var satta i mitten av lådorna började växa till våren. Och sedan blev det också för torrt i lådorna under sommaren, så skörden blev till sist mindre än utsädet jag hade satt ner.

Nu har jag satt vitlöken i en del av grönsakslandet, eftersom jag tror de där är bättre skyddade mot både vinterkyla och sommartorka.

img_6447

Ur ogräslandet bakom växthuset fick jag i sista stund uppgrävt de höstrudbeckior som jag ville rädda och sedan täckte jag över hela ytan med paff. Ytan har varit ett snår av rotogräs, nässlor, knölklocka, vildhallon och kvickrot. Min plan är nu att hålla ytan täckt med paff och halm i två säsonger och odla ovanpå i lådor och påsar. Efter två år borde rotogräset ha dött bort, förhoppningsvis. Drömmen är att jag då ska kunna anlägga en sparrisbänk här.

img_6463

Men nu är det nog slutgrävt där ute. Allt är tillfruset och nu singlar snön ner med stora flingor. Lillfrassen Josafat var förvirrad i morse över dess uppenbarelse. Snön var rolig en stund, sen blev det obehagligt blött om tassarna. Han kom snabbt in och lade sig spinnande att sova på en av favoritstolarna. Nu är det bara att på samma vis som trädgården gå i ide och det får bli en skön paus tills frösådderna kör igång igen.

Men om inte annat kan man ju alltid gå på kurs. Var i veckan på mjölksyrnings kurs. Burkarna står nu och har nyss börjat bubbla. Jag vet ännu inte om jag tycker om mjölksyrade grönsaker, men jag hoppas att jag gör det. Genom att jag inser att det här skulle vara ett superbt sätt att kunna vinterförvara en del saker. Och det skulle vara så praktiskt att i vårt lilla hushåll kunna ha en burk i kylskåpet man kunde ta lite ur nu som då, istället för att ha allt i frysen och behöva tida hela påsar före man använder det.

Det enda jag mjölksyrat tidigare är chili jag i höst gjorde enligt Farbror Gröns recept (länk), och den blev jättegod. Så nu har jag en till sådan burk på gång av den chili som mognat efter att plantorna blev tagna in på fönsterbrädet.

Hoppas kunna övervintra åtminstone nån av chiliplantorna. Men har också en paprikaplanta som inte verkar ha någon skillnad på årstiderna och blommar för fullt nu. Men vintern kommer nog att bli lång för den. Och jag vet inte riktigt hur jag ska lyckas hålla plantorna lusfria. Men just nu ser det ju bra ut.

img_6487

 

jordarbete

Ju mer jag odlar, desto mera inser jag att allt egentligen bara handlar om jord. Jordens struktur, näringsinnehåll och beståndsdelar, och hur jag på bästa sätt kan utnyttja det jag har och förbättra den. Har på försök och misstag lärt mig att det utgångsläget jag har här i min trädgård är i huvudsak sur sulfatjord, gammal sjöbotten, med inslag av fyllnadssand och gammal åkerjord. En fuktig moränjord. Inte den bästa myllan precis, men en del saker kan också växa och trivas här. Men för att jag ska kunna få ut mera av de kvadratmeter jag har så behöver jag hela tiden jobba med att förbättra jordmånen.

img_6351

Just nu ser grönsakslandet ut så här. Jag har inte höstgrävt bäddarna i år. Bara dragit bort det värsta rotogräset, som revsmörblomma och brännässlor. Sedan håller jag på att ovanpå bäddarna samla allt grönmaterial jag bara kan hitta. Desto mera desto bättre. Så istället för att ha en separat trädgårdskompost så samlar jag bara material nu direkt på den jordyta där det går eller i korgar för att senare kunna hålla över dit det behövs. Jordgubbsrevor och annat ogräs har fått ligga och torka en tid först bara före det blandas med. Sen ska allt täckas in med halm. Så här såg det ut ungefär för ett år sedan då jag hade bäddat in allt klart.

okt15

Halmen isolerar bäddarna så att maskar och annat småkryp kan jobba längre in på hösten med att bryta ner grönmaterialet. Så i våras så fanns bara nån enstaka kålstock kvar av allt jag hade öst på. Och jordens kvalité har i sommar varit en helt annan än året innan. I vår är det bara att fösa bort halmen från bäddarna ner i gångarna och gräva igenom jorden också kalka ordentligt ett varv, genom att här är mycket lågt pH.

img_6342

Igår grävde jag ur den låda i växthuset som till våren ska bli varmbänk. Jorden som är i den kommer från då jag i mars 2014 gjorde varmbänk här med hästgödsel från ett stall med torvströ i boxarna. Det var nu en helt fantastisk lätt och lucker jord. Siktade ett halft dussin säckar av den för att kunna använda som såjord till våren. Satte med en par nävar kalk bara i var skottskärra genom att torven i sig är sur och den jord som kommit utifrån och som det blandats upp med antagligen också har ett lågt pH. Även om tomaterna har växt mycket bra i den här bädden i år.

img_6339

I den andra bänken i växthuset har jag planterat en del ”Thousend Head”-kål: Den borde klara ganska låga temperaturer och eventuellt kunna övervintra. Måste ju pröva åtminstone. En del vårlök har jag också planterat här och några mera köldhärdiga sallatssorter. Bädden ska senare då det börjar bli kallare packas in med två lager fiberduk, eventuellt mera om blir riktigt kallt. Inte vet jag om det fungerar på de här breddgraderna, men man kan ju alltid försöka. tror inte det är kölden som är det stora problemet, utan mera att de ljusa timmarna per dygn snart börjar vara alldeles för få för att nått ska orka växa.

img_6345

Ute i en kallbänk under fönster växer fortfarande sallat långsamt men säkert. Så såhär långt har sallatssäsongen i varje fall gått att hålla igång.

img_6347

klumprot

Är väl nog bara att inse faktum. Jag har klumprot på all min kål.

Första misstanken hade jag nog redan på försommaren, men slog bort tanken och skyllde de misslyckade rovorna på annat.

Kålen kom bra igång och jag hade många plantor. Gav också bort en del (oj,oj, jag har antagligen spridit eländet till andra). Då jag skolade om plantorna till enskilda krukor, blev de placerade ovanpå jorden i den bänk där jag hade haft planterat kål ifjol. En del finare rötter hade ju gått ner i jorden under krukorna före jag fick dem utplanterade. Vet inte om det är därifrån smittan kommit eller om den kommit annanstans ifrån. Plantorna växte mycket bra till först då de blev utplanterade, men fick nät alldeles för sent, så kålmalen hann slå till med full styrka. Så då plantorna började ta stryk så skylde jag på det och på snäckor och åkersniglarna som senare kom i enorma mängder.

Men så här ser rötterna ut på de olika kålsorterna i landet. Så visst är det klumprot.

Klumprot är en svamp, Plasmodiophora brassica, som stimulerar kålsläktets rötter att bilda klumpar. Plantan kan då inte ta upp vatten och näring på det sätt som den ska och förtvinar. Sporerna av svampen kan överleva sovande i jorden upp till 20 år i värsta fall. Den kan också spridas mellan odlingsytor med redskap m.m. För att skydda sig mot klumproten brukar man rekommendera växelbruk, att kålväxter inte ska växa på samma plats flera år i rad. Svampen befrämjas också av lågt pH och vattensjuk lerjord.

Så är det slutodlat kål nu för mig före jag blir pensionär, om typ 20 år?

img_5860

Nja, så enkelt tänker jag inte ge upp. Genom att mina odlingsland ligger så nära varandra, typ 40 cm gång mellan de ca 5 m2 stora landen. Så finns smittan i det ena så är det med stor sannolikhet även i de andra. Samtidigt som en del också påstår att i svampsporerna i princip redan finns i alla jordar, och att lämpliga förhållanden kan få den att blomma ut också utan utomstående smitta. De sura jordarna här och den fuktiga sommaren då all svamp och mögel har stortrivts har säkert bidragit till eländet.

img_5862

Samtidigt kan jag konstatera att det är en stor skillnad mellan olika sorters kål. Kålrabbin har nog också den klumpar på rötterna till en viss del. Men verkar inte ha tagit någon större skada av det. Här är det sorten ‘Superschmelz’ som ändå vuxit bra och blivit gigantiska. Lika så verkar inte grönkålen ha tagit nämnvärd skada. De är hur stora också vackra som helst. Är bara snäckorna som tuggat på dem.

Också kålsorten ‘Thousand Head’ växer bra och lika så den ena sorten av kålrötterna. Den andra sorten dog däremot direkt (men etiketterna har bleknat så vet inte vilken som var vilken..).

Så samma sorterna kan jag kanske också i nästa åt odla i landet. Trots risk för smitta även i nästa sektor dit kålen enligt min plan för växelbruk  borde flytta i nästa år. Verkar grovt taget vara så att gamla mindre förädlade sorter har större  motståndskraft.

img_5867

Mera känsliga sorters kål så som olika typer av huvudkål och broccoli har jag funderat att sätta i en odlingslåda där jorden enbart består av förmultnade grästorvor och där bondbönorna växt i år. I lådorna är det väl dränerat och mullrik jord som jag ytterligare kommer att kalka ordentligt både nu i höst och till våren.

Läste i en diskussionsspalt om någon som planterade förodlad kålen i smittad jord så att de grävde en lite större grop än annars och sedan pudrade gropens sidor med vedaska och sedan satte plantorna i köpt påsjord i gropen. Rötterna tränger ju sedan nog ut från gropen, men de menade att om bara rotstammen var i frisk jord så klarade plantan sig bra. Ingen aning. Men absolut värt ett försök.

img_5865

Har också hört rådet att blanda i så mycket kompostmaterial som möjligt i jorden och att odla lök eller rajgräs kunde ha en stävjande effekt på klumprotsjukan i jorden.

Huskurerna är många. Så nog tänker jag odla kål också i fortsättningen. Är bara att lära sig hur man hanterar problemet.

img_5907

 

 

 

 

 

Morgonens första strålar

Morgonens första solstrålar når trädgården från bakom grannens hus. Solen står numera så lågt att det tar en god stund före de värmande strålarna når grönsaksland och växthus. Säkert därför det också är ofta en par grader kallare här än väderleksrapporten förutspår. Natten var kall, men ingen frost. +4 grader borde det som kallast på morgontimmarna ha varit i växthuset.

img_5742

En sista nyutslagen blomma på den småblommiga klematisen som blommat vackert men diskret hela sommaren.

img_5759

Grönkålen och kålrabbin trivs med det svala vädret och har tappert motstått de envisa angreppen av sniglar och snäckor. En del av kålrabbin har knappt nått annat än bladnerver kvar av bladen, men växer fint ändå. Misstänker också klumprot i landet trots att där inte vuxit kål tidigare. Så resten av kålen är nog borta, men varken kålrabbin eller grönkålen verkar ta alltför stort besvär av alla motgångar.

Sallatsplantorna växer fint, de stortrivs helt klart i det svala fuktiga vädret. Snart dags att börja skörda det första här.

img_5740

Vintersquashen Uchiki Kuri är kanske inte så stor, men den är vacker.

I växthuset träffar de första solstrålarna min favorittomat Rysk Oxheart. En stor hjärtformade mycket köttig tomat. Köttig och god på smörgåsen, och god både som sås och som torkad. Jag torkar den på svamptorken i skivor. De är mycket goda på paj, pizza eller dylikt i vinter. Måste bara komma ihåg att ta egna frön i år.

img_5781

Nu mognar också hösthallonen . Har en planta av en gul sort. Vet nu inte namnet. Men stora och goda är de. Och så roligt med frukt också då de flest bär trädgården börjar vara förbi.

img_5766

Ännu blommar det lite här och där. Inte i överflöd mera. Men glimtar finns här och där, små glimtar av skönhet. Cosmea och rosa Änglatrumpet.

img_5777

img_5770

Nattens dagg ligger kvar. Sommarens överdåd är slut. Men hösten tar fram former och detaljer som som finns en minst lika stor njutning i då man tittar efter.

img_5764