och så var det plötsligt september

Sommaren som alltid är lika efterlängtad, men alltid lika kort, och årets sommar for nog i en rasande fart. Och plötsligt så är det lite höst i luften. Härom natten var det de första stänken av rimfrost på gräsmattan och i grannens lön skymtar de första röda bladen. De är vemodigt och lika tragiskt varje gång hur snabbt en sommar går förbi. Men samtidigt så finns också en lättnad. Sommaren har så mycket förväntningar med sig och är så intensiv. Men även om den går mot sitt slut så finns ännu mycket av trädgårds- och odlingssäsong kvar. Fast frosten hålla sig borta en god stund till.

img_5722

Växthuset liknar mest en kaotisk djungel. Gurkorna klänger alla vägar trots att jag försökt att beskära. En pumpa har frösått sig själv från kompostenjorden, och jag har låtit den växa bara av nyfikenhet för att få se vad det var. Men misstänker att det är en helt vanlig gul halloweenpumpa. Tveksamt om den hinner bli till nått riktigt, men den får nu trängas med tomaterna så länge det går. Tomaterna har börjat mogna, men jag tycker det går lite väl långsamt.

img_5704

En del tomater har jag också fått slänga pga potatismöglet som tog sig in också i växthuset. Men det mesta i huset har gått att rädda genom att jag systematiskt tagit bort alla blad som blivit angripna, så sporerna inte ska hinna sprida sig. Trots det blir nog skörden lite mindre än vad jag hoppats. För tomater kan jag inte få för mycket av. Inte sedan jag lärde mig att torka och konservera dem och se hur underbart goda de kan va att ha hela vintern.

img_5698

Gurkorna kommer i mängd. Frilandsgurkorna dog vid utplanteringen så det blev det inget av. Men växthusgurkorna är i full gång. Men på 2-3 personer i huset har vis vårt att göra av med 3 gurkor per dag. Har funderat om de skulle gå att lägga in i skivor eller åtminstone borde jag försöka göra pressgurka. Har inte ätit det på säkert 15 år, men har ett minne av att det kunde vara riktigt gott. Borde pröva till helgen.

Både chilin (Jamaican Bell) och auberginen (Bianco rosa) är på gång. Chilin ser jag fram emot att både torka och försöka göra syrad chilisås på ( Farbror Gröns recept).

img_5701

I växthuset finns nu också allt som oftast vår alldeles egna djungelkatt Josafat. Han tycker den blåsiga världen utanför växthuset är alldeles för spännande att vara ute i. Djungeln i växthuset är däremot mycket trevlig. Men en liten tupplur mellan upptäcktsfärderna behövs ibland.

Ute ser majsen lovande ut. Inte blir det många kolvar i år heller. Men kanske nog en eller två. Bara frosten håller sig borta en stund till. Och rädisorna som såddes i en tom odlingsbänk förra veckan gror fint. De trivs med det kalla fuktiga vädret som vi har nu. Sallaten trivs också bra nu. Borde egentligen så en ny sats nu för att ha plantor att sätta i växthuset senare då tomaterna gjort sitt. Den har inge större problem med att vädret blir kyligare, det som sedan sätter stopp för dem är möjligen bristen på ljus. Men ännu är som sagt odlingssäsongen inte slut.

img_5710

 

Annonser

summering av årets potatisskörd

Nu har jag tagit upp all potatis. Var orolig att potatismöglet skulle sprida sig till knölarna och att de skulle fara illa i den våta jorden. Det har regnat 200 mm här i augusti, enligt en yrkesodlare här i närheten som har bättre kolla än jag.

Vi åt i år vår första nypotatisen 21 maj. Den var satt i växthuset i mitten av mars. Jag satte potatis där i två omgångar, både i varmbänken och lite senare i kallbänken. Båda omgångarna frös bort nått varv, men kom tappert igång igen. Det var totalt en ca 20 sättpotatisar (Timo och Solist). De gav inte mycket, men blev ett par väldigt uppskattade kok. Men i nästa år tror jag inte att jag ger bort odlingsyta i bänkarna för den riktigt tidiga potatisen utan att det blir i ämbaren eller lådor av något slag istället.

I mitten av april satte jag mera potatis på förgroning i tidningskrukor. Den blev sedan utplanterad kring 1:a maj i badkaret(Solist och Siikli?)  och då var så varmt i jorden också i landet. Också den icke förgrodda potatisen sattes ut samtidigt i landet.

IMG_5649

Då potatisen i växthuset var slut, var det bara att fortsätta äta ur badkaret. Tror det var i midsommarveckan som jag tog upp första potatisen ur landet. Det borde ha varit Siikli jag planterade dit. Men de ser inte riktigt ut så tycker jag, så är lite osäker på sorten. Men vad det än är för sort så ska jag ta sättpotatis av den då den har gett bra och sett ut att trivas i jorden här.

På bilden ovanför syns det som var kvar i landet idag. Ungefär hava ytan var orörd. Landets totala yta är knappa 5 kvadrat, men potatisen blev från början mycket tätt satt, då jag hade lite väl mycket sättpotatis (nästan 5kg).

IMG_5653

Då badkaret stod tomt där kring midsommar hade jag ännu några illa medfarna sättpotatisar liggande av Timo som jag stack ner. De var inte många och var i väldigt dåligt skick. Men det här tog jag idag upp ur badkaret. Inte är det så mycket. Men nog blir det nått kok och lite sättpotatis till nästa år. Det roliga är att det gick att få två skördar ur badkaret på en säsong.

Nu vet jag inte hur bra det går att lagra potatisen då den varit drabbad av både skorv, knäpparlarver och mögel. Lite orolig är jag också om sättpotatisen kan ta med sig mögel till nästa års odling. Är det någon som vet? Eller går det över huvud taget att undvika att få potatismögel mera?

Men överlag är jag ganska nöjd över skörden av potatis i år.

 

mögelelände

Äntligen en vacker och solig dag. Påfågelfjärilar i mängd virvlar kring de sista ringblommorna i grönsakslandet.

Men de senaste veckornas mängder av regn, fukt och ganska låga temperaturer har ställt till med en del elände. Först angreps potatisen av brunmögel, och jag rev bort blasten av den. Knölarna är fortfarande i jorden och i normala fall borde det inte gå någon nöd på dem där. Men så vått som det har varit så är jag rädd att de snart börjar fara illa och borde grävas upp och sättas på nått torrare ställe. Inte för att jag riktigt vet var det är, för i jordkällaren har det varit översvämning upprepade gånger nu med vatten upp till 40 cm. Så kanske man bara skulle stänga av pumpen och sälja simhallsbiljetter? Eventuellt kunde garaget vara möjligt, med en presenning eller nått över så inte ljuset når till dem.

IMG_5621

Men före jag hunnit reagera hade potatismöglet spridit sig till  de tomatplantorna som stod i ämbaren utanför växthuset. Så snart jag såg eländet borde jag har plockat av alla gröna tomater och slängt plantorna. De räckte inte med att jag tog bort bladet. (Vilket också skedde alldeles för sent.) Så nu är i princip alla tomaterna här förstörda. Risk finns också att möglet har spridit sig till växthuset. Även om jag hittills bara hittat små tecken på det där och har försökt ta bort blad som haft någon tendens till mögel. Har också tagit bort en hel del andra blad för att få ljuset att nå tomaterna så de mognar så snabbare och så luftgenomströmningen ska bli så bra som möjligt. Har konstaterat att det är viktigt att vädra även då det är mulet och svalt, för annars blir det väl fuktigt i växthuset och all form av mögel börjar trivas. Potatis och tomater, men också äggplanta, är alla av släktet Solanum och därför trivs samma former av sjukdomar på alla arterna.

IMG_5642

För att skydda mot att potatismögelsporerna finns kvar från år till år så borde man bränna allt angripet växtmaterial. Så all jag borde med det samma jag såg angrepp på potatisen ha fört all blast till sopstationen. Nu har det inte hänt. Den har legat här och ruttnat i frid och ro. Så antagligen kommer jag i år framöver att ha fortsatta problem med potatismögel på sensommaren. Men potatisknölarna går ju faktiskt oftast att rädda trots mögelangrepp. Värre är det med tomater. Så nästa år ska tomaterna få stå så långt som möjligt bort från potatisen. Saker som påstås eventuellt kunna skydda dem är att duscha regelbundet med avkok av åkerfräken, möjligen också att duscha med min hemgjorda bokashispray. Båda behandlingarna borde stärka växtens egen motståndskraft och hjälpa den att bygga starkare cellväggar. Men det är otestat av mig än så länge.

Kronärtskockan borde skördas. Pumpan Kroshka har slingrat sig in i granhäcken och en gråvit pumpa sväller bland hallonen.

IMG_5625

Och nu borde jag verkligen komma mej för att ta bort all utblommad vallmo från grönsakslandet. För då tittar närmare ser man att kapslarna håller på att öppna de små luckorna som sitter strax under den övre ”rosetten”. Det betyder att fröna är mogna och tänker sprida sig. Och det är många frön och mycket plantor i bara en kapsel. Risk finns att landet är grönt av vallmoplantor i nästa år om inget händer nu.

IMG_5638

skördetid

Det är mycket som borde skördas och tas hand om nu. Som vanligt har jag kommit igång allt för sent med att lägga upp ett förråd av torkade kryddor inför vintern. Inte för att jag egentligen haft så mycket att ta av heller. Kryddbänken blev omplanterad på försommaren och fick lite väl genomsläpplig och näringsfattig jord, så örterna har inte varit så frodiga som de brukar i sommar. Men nu är det nog tid att ta vara på allt som finns för att ha sätta lagren i skick. För om det är nått jag vill kunna använda rikligt av hela vintern i snart alla maträtter så är det örtkryddor. På bilden ovan har jag örter och ett översta lager med kamomill på tork i svamptorken.

IMG_5620

Efter en genomförkyld dag igår, som mest tillbringats under filt på soffan, måste jag bara gå ut och vädra upp huvudet. Satte igång bevattningen till växthuset och under tiden började jag plocka av ärterna. Sådde i år tre sorters ärter. Men konstaterat att i nästa år blir det bara en sort, och det är ‘Alderman’ (kallas också ‘Tall Telephone’). En gammal sort som kan bli upp till 2 meter hög och ger långa välfyllda skidor med upp till 9 ärtor. Men som smakar som den godaste sockerärt om man skördar skidorna före de tjocknar. Så på det sättet så fungerar den faktiskt också som sockerärt, trots att det egentligen är en spritärt. För jag har haft problem att hitta en bra sockerärt de  senaste åren. De jag provat har inte hållit sig platta och trådfria utan tjocknat allt för snabbt.

IMG_5611

Växthusbevattningen annars. Måste bara få visa er hur den fungerar. Är så nöjd bara att jag nu fått den att fungera. Här är vårt vattentorn. En ca 800 liters vattenbehållare dit regnvatten rinner från taket. Behövs ca 15-20 mm regn för att behållarens ska fyllas. Då jag ska vattna tomaterna vrider jag på här och vattnet rinner med självtryck i till växthuset.

IMG_5613

I växthuset förgrenar sig slangen så att går en slang till var bädd.

IMG_5615

I bäddarna finns svettslangar. Men genom att trycket från regnvattenbehållaren inte är så högt har jag borrat lite extra hål ytterligare i svettslangarna. För att bevara fuktigheten i bäddarna har jag täckt jordytan och slangarna med halm. Det gör att fuktigheten blir jämnare och mindre avdunstar. Det hindrar också ogräs.

Det är ju inget invecklat. Men bara kul då det fungerar. Och jag tror nog att tomaterna fått en jämnare bevattning i sommar tack vare slangsystemet. För hur ivrig odlare jag än är så finns det ju kvällar då jag bara inte orkar släpa kring på oändliga mängder vattenkannor. Så i nästa år tror jag systemet ska utvidgas till två upphöjda odlingslådor också som har en tendens att lämna onödigt torra. Sen handlar det ju om att det ska regna med jämna mellanrum och att man ska komma ihåg att stänga av efter ca en timme. Lite onödigt att vattna bort alla 500 litrarna på en gång…även om också det hänt i sommar.