Växelbruksplan för 2017

Nu borde alla fröbeställningarna va gjorda. Nu är bara att vänta på att de ska komma. Är lite rädd att firman jag gjort den stora beställningen från i år inte är den snabbaste. Men bara de kommer inom en månad ska det väl gå.

odlingsfoljd-2017

I väntan på fröna kan man ju alltid planera och fundera. Här en mycket schematisk bild på köksträdgården. Den är nog inte skalenlig utan måtten är tagna utgående från ögonmått och magkänsla. Den totala ytan är dryga 100 kvadrat. Men bilden gav ändå en möjlighet att på papper fundera hur jag ska anpassa den växtrotationsplan jag gjorde för ett år sedan till odlingssäsongen 2017. Rotationen blir nog aldrig ändå fullständig genom att ytorna ändå är så små att smittor och insekter sprids utan problem mellan odlingsytorna. Men det kan ju ändå inte bli sämre av att cirkulera grödorna är min tanke.

Varmbänken utefter granhäcken kommer att anläggas i samband med en kurs i mars. Men bortsett från att den kommer att användas till främst tidiga gröna blad så ser jag också möjligheten att odla kål i den senare under sommaren och på så vis förhoppningsvis kunna undvika klumprotssmittan som jag hade problem med i landet senaste sommar.

De första sakerna är redan sådda. Så som par chilin och en paprika. Har också sått par frön av en liten busktomat som jag ska se om det går att odla inne för att få tidiga tomater. Men i övrigt är det nog mest att vänta ännu. För mörkt och kallt ännu för det mesta. Men man kan ju alltid drömma.

För övrigt kommer jag att dra en kurs här i Solf på Stundars nästa lördag 21.1. kl. 10 -14. Välkommen med och diskutera fröbeställningar från olika firmor på nätet och hur man förodlar plantor inför sommaren.

 

Försök till summering

Ska försöka göra en summering av odlingsåret 2016. Mest kanske för mig själv så jag bättre vet hur jag ska planera 2017. Tänkte också att kan vara bra att göra en summering före jag sätter mig ner och börjar sortera fröpåsar och göra beställningslistor för kommande år.

fröer

I januari 2016 så gjorde jag upp en ganska detaljerad plan för kommande året i form av en såkalender och en plan för växelbruk. Båda kommer jag att återanvända och vidareutveckla i år. De ger en bra grund att utgå ifrån.

Jag skrev också här på bloggen om min egen hemmagjorda version av bokashikompostering. Det har jag fortsatt med hela året och jag är nöjd med resultatet och hur det utvecklat sig. Är ett lättanvänt system som bra passar in i vår vardag. Det spray jag använder visade sig också vara en suverän tilläggsgödning för alla förodlade plantor under våren. Jorden från bokashijordfabriken gjorde att många plantor så som chili och tomat kom igång att börja blomma långt tidigare än annars. Vilket påverkade skörden senare mycket positivt. Men jag borde ha fortsatt gödsla med det även efter utplanteringen för att effekten skulle ha hållit i sig.

IMG_4585

Chili i april 2016

Senaste vinter var i övrigt besvärlig för många fleråriga växter. Vi hade en mycket våt höst 2015 och kring nyåret var det ingen snö alls. Plötsligt gick temperaturen från att ha varit plusgrader ner till -20 grader, 7 januari var det -25 grader, och inget skyddande snötäcke gjorde att många vätskefyllda rötter och knölar på perenna växter frös sönder.

IMG_4459

3 mars blev årets varmbänk gjord i växthuset. Den kom bra igång denna gång och var på ett par dagar uppe i 65 grader. Men nått konstigt hände sen med förbränningen och temperaturen dök snabbt. Men avstannade inte utan det verkade som om förbränningen fortsatte att puttra på långt in på sommaren. Det gjord att odlingen i bänken under hela sommaren otroligt nog kom att visa på en tydlig kvävebrist. Genom att strömaterialet inte brunnit till slut som det skulle fortsatte det att binda upp kväve. Har fortfarande inte klurat ut hur jag ska komma runt det här problemet då anlägger en ny varmbänk här om ett par månader. Men kanske skulle det ha hjälpt med att fylla på kvävet lite mera med urin eller hönsgödsel eller dylikt.

IMG_4471

10 mars satte jag fönster på kallbänkarna utefter granhäcken så att solen fick börja värma jorden. Det gjorde att jag bra kunde så mizuna, spenat och plantera ut sallat där 7 april. I princip har vi ätit egen sallat och annat bladgrön från och med påskhelgen. Det är roligt. För på nått vis tycker jag det tar så emot att köpa ynkliga små sallatskrukor i butiken. Och den sista vintersallaten plockade jag nu i julhelgen då snön smält bort. Till vinter önskar jag att jag ska komma ihåg att så en hel bänk med vintersallat/fältsallat och vinterportlak i växthuset. Det skulle ge sallatsgrönt under en stor del av förvintern.

IMG_4757

Första nypotatisen åt vi från växthuset skolavslutningshelgen 4 juni. Den var planterad i varmbänken. Men då kom nog inte så många knölar. Nästa sats var i kallbänken i växthuset. Men de kom ganska samtidigt och båda gav så pass lite att känns dumt att i fortsättningen upplåta så pass värdefull odlingsyta åt nypotatisen. Så funderar sätta några knölar till våren ett större bunke i växthuset. Tidigare har jag satt nästa tidiga sats i ett gammalt badkar kring första maj. Men i år var jorden i landet så pass varm då att jag satte all potatis första dagarna i maj. Så då de ynka potatisarna från växthuset var uppätna började vi äta från både badkaret och landet ganska samtidigt. Skörden var god så vi åt upp de sista i slutet av oktober. Visst hade den drabbats av både potatismögel, knäpparlarver, skorv och sniglar. Men på det hela taget var det inte fy skam på en total odlingsyta på 6-7 kvadratmeter.

IMG_5303

Sommaren 2016 var egentligen en bra odlingssommar då det kommer till vädret. Inte jättevarmt men ändå helt ok och med jämn tillgång på regn. Det största problemet var kanske att just detta väder skapade en perfekt grund för all form av mögel och svamp. Och då inte bara för kantareller i skogen. Utan också bortsett från potatismögel som spred sig på tomaterna, utan också gråmögel och värst av allt klumprot, som är en svampsjukdom, på alla kål. Har ingen aning varifrån smittan kunde ha kommit. Men misstänker att den funnits i jorden från långt tidigare och den småfuktiga sommaren skapade perfekta förhållanden för eländet.

Svampen, Plasmodiophora brassica, gör att plantor i brassica-släktet börjar bilda knölar på rötterna och rötterna blir missbildade och inte kan ta upp vatten och näring som de borde. Svampen kan överleva vilande upp till 20 år i jorden. Så nu gäller det att hitta sätt att motverka dess angrepp och hitta sätt att odla de viktiga kålväxterna ändå. Kraftig kalkning och att plantera kålplantorna i gropar fyllda med köpejord så att den plantornas rothalsar inte kommer i kontakt med svampen, lär kunna fungera. Såg redan i sommar att det var stor skillnad också mellan olika namnsorter. Men bara att kavla upp ärmarna och klura ut ett sätt att komma kring problemet.

img_5737

I övrigt tyckte jag att det mesta växte fint. Trots en viss grad av försummelse p.g.a. husrenovering. För första året hade vi också egen lök. Här är så pass sur sulfatjord i grunden att alla allium-växter har bara förtvinat tidigare. Men efter att jag tillfört stora mängder organiskt material i landet och kalkat både höst och vår så blev det faktiskt lök i år.

För första gången odlade jag också vintersquash. De blev inga jätte pumpor, borde ha vattnat mera. Men kanske lika så bra det då det tagit mig ett bra tag att klura ut hur jag ska använda dem i matlagningen. Men de är så sköna att följa med då de växer och är så vackra dekorationselement i köket under vintern, så blir nog mera till nästa sommar.

img_5740

Samtidigt finns det också en del växter som jag tror att nu ger jag upp med dem. Har i tre år nu försökt odla majs. Men de hinner aldrig bli klara före frosten, bara nästan. Så nu ger jag upp med dem och överlåter ytan åt annat mera rikgivande. Lika så med kronärtskockan och spenat (bortsett från riktigt tidigt på våren i växthuset). Då har en mycket begränsad yta med mark att odla på så gäller det att veta var man ska lägga krutet. Och då är det ju onödigt att satsa tid, yta och energi på saker vi inte äter eller det inte blir nått vettigt ätbart på. Det vill säga om det inte är sådant som är vackert eller bara annars kul att odla. Man måste ju alltid experimentera såklart. Det är enda vägen att hitta nya favoriter. Men samtidigt måste man ju också kunna bara ge upp med vissa saker. Vad som fungerar är ju olika från jord till jord och från odlare till odlare.

img_5708

Tyvärr glömdes rotsakerna bort i kylan på trappan och frös bort. Men fortfarande har vi massa bondbönor kvar i frysen, lika så en hel del påsar av ”Skillnadens trädgårds snålröra” och konserverade tomater i burk står i svalskåpet. Torkade tomater finns också. Den egna grönsaksbuljongen finns nog så ska räcka hela vintern. De torkade örterna hoppas jag räcker. Två pumpor finns ännu på fönsterhyllan i köket. Och ytterligare lite smått och gott här och var i förråden. Så en del av sommaren finns nog kvar.

Så nu är det bara att planera inför nästa år vad vi vill odla och äta då. Bara att gräva fram alla frön och börja sortera!

Och möjligen så lite frön på fat på fönsterbrädet så får nå smågrön och sätta igång lite groddar i väntan på ljusare och grönare tider.

IMG_4439

Önskar er alla

ETT GOTT NYTT ODLINGSÅR!!

äntligen gräva

Kanske är jag konstig, men jag har längtat efter att få komma ut och gräva. Idag är äntligen dagen här då det är möjligt. Kom just en regnskur så blev paus med en kaffekopp och några bilder för er. Sedan ska jag gå ut och fortsätta glädjearbetet. Jord är ett underbart material. Så fullt av liv. Så gott för både själ och kropp att jobba med.

IMG_4672

Jag har snickrat ihop en ny odlingslåda med tre rutor, á 1 x 1,5meter, och 40 cm hög. Efter att ha behandlat den med tjära och linolja ska den nu fyllas med jord. Men den kräver ca 1,8 kubikmeter jord. Och även om jag med åren fått allt mera egenproducerad jord till mina odlingar, så finns inga sådana mängder överlopps.

Men gräsmatta finns fortfarande för mycket av. Om det är något som mannen och jag är rörande eniga om är det att gräsmatta är en överskattad sak i trädgården. En liten yta är väl bra för sällskapslekar och större fester. Men i övrigt så är det bara till besvär och kan användas på bättre sätt. Så nu gräver jag bort den sista biten gräsmatta i anslutning till grönsakslandet och fyller den nya odlingslådan med det.

IMG_4677

Så har jag i princip gjort med alla andra odlingslådor jag byggt de senaste åren också. Gräset förmultnar snabbt och blir till näringsrik och lucker jord på mindre än en säsong. Och bara det täcks med 15-20 cm jord ovanpå så orkar nästan inget av det tränga upp och växa vidare. Inte ens rotogräset. Kan vara nått enstaka strå som orkar upp, men mycket lite. Räknar med att så bondbönor här inom par veckor och till nästa år är allt nerbrutet och enbart superb jord.

IMG_4679

Där jag nu tar bort gräsmatta ska jag stätta eldningsflis istället. Satte det i de större gångarna kring resten av grönsakslandet ifjol. Fick det gratis då städade upp det som fallit kring på ett lastningsställe för flis. Fungerade jättebra till att hålla bort ogräs i gångarna. Endast maskrosor med djupa rötter från tidigare, som jag inte lyckats få bort då grävde bort gräsmattan, lyckades tränga sig igenom. Inte så skönt att gå barfota på, men det är enda negativa. Men det tyckte skogssniglarna och snäckorna som finns här i mängd också, så grönsakslandet fick vara i fred för dem.

IMG_4684

I övrigt så ser den förgroddade sättlöken som jag satte ut i helgen lycklig ut, trots de kalla nätterna som varit. Den står i en kallbänk under glasfönster. Större delen av löken ska senare komma i landet, men försökte sätta ett antal här för att få några lite tidigare. Ska se om fungerar. Lök har jag inte fått att växa så bra här tidigare år. Men försöker i år igen och har varit noggrann med att kalka ordentligt. Här är sur jord och alla lökväxter trivs med högt pH om jag förstått saken rätt.

IMG_4686

I perennabänken står blåsippsknopparna på vakt i spänd väntan på mera solsken. Sippan borde nog få en lite dos kalk också.

IMG_4689

Äppelträden bredvid med sina grentyngder ser mest ut som en homage till den brasilianska konstnären Ernesto Neto. Strumpbyxförrådet blev rejält decimerat. Tur att jag inte använder sådana så ofta. För nu hänger de alla ute i äppelträden.

Såkalender

Nu är fröbeställningarna äntligen insända efter mycket grubblande, analyserande och läsande. Trädgården är aldrig så underbart frodig, välväxande och vacker som just då man gör fröbeställningarna.  Allt är möjligt. Vädret underbart. Tiden och orken omåttlig. Inga skadeangrepp. Allt bara växer och producerar. Ni skulle bara veta hur fin min trädgård ser ut nu…i fantasin.

Men nu är det bara att vänta på att alla frön ska anlända och jag får sätta igång våren. Samtidigt som snön dräller ner där ute. (”Du ska inte tro det blir so-o-mmar, ifall inte nån sätter fart..”)

IMG_3274

Kronärtskocka

Under tiden har jag nördat in mig på att göra en såkalender. Denna gång en digital en. Nu är den inte fullständig. Den kommer antagligen att förändras då verkligheten kommer emot. Och sedan har jag kanske tänkt fullständigt fel på en del ställen. Kommentera gärna i så fall. Jag tror att delad kunskap är dubbelkunskap, typ.

 

 

Kalendern är anpassad för mig i finsk odlingszon 3 (motsvarar svensk zon 4-5). De utrymmen jag har att tillgå, är ett 15 gradigt vindsutrymme med lysrör för uppdrivning av plantor. Kallväxthus med två odlingsbänkar, där jag brukar anlägga en varmbänk i ena odlingslådan i månadsskiftet februari/mars och ha den andra som kallbänk, senare planteras tomater och gurkor i bänkarna. Ett antal kallbänkar ute med glasfönster och odlingsbäddar. Har inte mätt den totala ytan grönsaksland, med kanske en 100 kvadrat i grova drag.

Som sagt kommentera gärna.

IMG_0780

växelbruk

Har senaste dagarna kommit att grubbla på växelbruk. I lördags att då jag skulle förklara på min odlingskurs hur växelbruk fungerar och hur man ska lägga upp det, märkte att mina kunskaper inte räckte riktigt till. Jag visade en bild ur en bok, men då själv insåg att där saknades en massa grödor, hade inget bra svar på var de saknade grödorna skulle kunna sättas in.

Växelbruk betyder att man roterar odlingsytorna för växterna enligt ett visst system. Det är bra genom att en del växter hjälper till att gödsla jorden för de som ska växa där nästa år. Men huvudorsaken till att jag vill få igång ett mera systematiserat växelbruk är för att undvika en del jordbundna sjukdomar (som t.ex. klumprot på kål), m.m. inte ska kunna spridas från år till år. Det enklaste sättet att få de det mera lättförståeligt för mig var att utgå från vilka släkten våra vanligaste grönsaker hör till.

IMG_4386

I den plan jag nu har funderat på har jag utgått från Peter Norris plan för hur man odlar effektivt på liten yta. Bloggen Ekoplantan har översatt texten från danska till svenska här. Sedan har jag vidare och delat in mitt grönsaksland i 4 +1 avdelning. Den ena delen är inte med i växelbruket. Varje avdelning har också blivit tilldelad ett par odlingslådor. Om jag utgående från de huvudsakliga växtsläktena som våra grönsaker tillhör får jag då en 4-årig roterande växtföljd som skulle bli såhär:

 

IMG_0428

september14

AVDELNING NR 1

Tidiga (sådana som kan odlas före de större kålväxterna) + Korsblommiga växter

  • Sallad
  • Rädisor
  • Ruccola
  • Broccoli Calabrese
  • Broccoli Early Sprouting
  • Spetskål
  • Grönkål (också i blomrabatt)
  • Kålrot
  • Kålrabbi
  • Rova

 

IMG_9695

AVDELNING NR 2

Ärter (Bönor)+ Mollaväxter + Gurkväxter + Majs

  • Rödbeta + vitbeta + gulbeta
  • Spenat
  • Mangold
  • Spritärt
  • Sockerärt
  • Majs
  • Frilandsgurka
  • Zuccini
  • Vintersquach

IMG_9308

AVDELNING NR 3

Korgblommiga växter + Lök

  • Morot
  • Gullök
  • Scharlottenlök
  • Rödlök
  • Vitlök
  • Salladslök
  • Purjolök
  • Rotselleri
  • Snittselleri
  • Persilja
  • Rotpersilja
  • Koriander
  • Palsternacka
  • Fänkål

IMG_0050

AVDELNING NR 4

Potatis + Bönor (Ärter)

  • Potatis
  • Bondbönor
  • Buskbönor
  • Störbönor

IMG_3227

Sedan finns finns ytterligare en kategori med undantag:

  • Dill – flockblommig, men trivs inte tillsammans med släkten.
  • Nya Zeeländsk spenat – tillhör släktet Aizoaceae och odlas soligt, där ryms.
  • Portulak – tillhör släktet Portulacaceae och trivs soligt i måttligt näringsrik jord.
  • Kronärtskocka och Jordärtskocka – är båda korgblommiga växter och ingår inte i den 4åriga planen. Utan tilldelas den 5e delen av grönsakslandet tillsammans med andra korgblommiga växter så som ringblommor och blåklintar. Den 5e delen ingår inte i växelbruket utan är i princip permanent.
  • Tomat, växthusgurka, paprika, chili och basilika har sitt egna system i växthuset.

IMG_2877

Är det här vettigt tänkt? Kommentera gärna!

 

Gott Nytt Odlingsår!

Nu börjas det så småningom igen.Sitter och funderar på fröbeställningarna. Vad har jag för frön redan från tidigare? Vad vill vi äta i sommar och höst, om turas kanske också nästa vinter? Vad finns det för roliga nyheter att prova på? Varifrån ska jag beställa vad för att få det jag vill utan att priset på kalaset blir alldeles för skyhögt? En hel del blir det hur jag än svänger och vrider på saken. Har tänkt beställa i mitten av januari så har lite tid på mej ännu att fundera.

Började med att göra en lista på vad jag vet att vi gärna äter. Och utan att överdriva mycket var jag ganska snabbt uppe i ungefär 60 olika sorter. Det låter mycket, men är egentligen bara ganska vanliga sorter.

Rödbeta: runda röda, vita och gula

Kål: broccoli Calabrese, vinterbroccoli (Early Sprouting), röd spetskål, grönkål, svartkål, kålrot, lila och vit kålrabbi

Lök: gullök, rödlök, eventuellt avlång schalottenlök, vitlök, salladslök, purjolök

Ärter: spritärter, sockerärter

Bönor: 2 sorters bondbönor, buskvaxbönor, störbönor

Gurkväxter: växthusgurkan ”Sonja”, zuccini avlång och rund och gula tefat, frilandsgurka vanlig grön och vita ”Bely Hrust”, vintersquash -någon mindre sort

Sockermajs

Tomat: Ildi, Oxheart, Black Krim, Roma, Principe Borgese och någon form av litenväxande ampeltomat

Örter: basilika par olika sorter, koriander, rosmarin (ny planta), persilja krusbladig och slät, dill, timjan (ny sort), vinterkyndel, fänkål

Selleri: rotseller och snittselleri

Bladgrönsaker: ett antal olika sorters plocksallat, nyzeeländska spenat, mizuna, komatsuna, maschesallat 

Morot: tidig

Palsternacka

Sedan då har listat ut vad av dessa frön jag redan har. Vilket nog var en del. Men långt från allt.

Så gäller det att fundera vilka namnsorter jag ska ha, vad kunde fungera här uppe i denna kalla nord och vad låter bra och gott. Det finns så mycket att välja på!

De fröfirmor jag i år tillsvidare tittat mest på är:

estniska Seemnemaailm

irländska Seedaholic

och svenska Runåberga fröer

Låter nog ganska nördigt. Men nu denna kalla mörka tid på året tycker jag det är så roligt att sitta och fantisera och drömma mej till sommaren. För just nu i mina drömmar blir den perfekt och vilka odlingar som helst möjliga och jag vet precis hur jag ska göra allt. Sedan då drömmarna möter verkligheten kanske det inte alls är så. Men just nu är det så. Och det tänker jag njuta av … så länge det varar.

kylig morgon

Tog med kameran då gick ut för att sätta på motorvärmaren i bilen. Solen stiger långsamt och gnistrar i nattfrosten. Inte en vindpust. Allt är stilla och hämtar andan efter en kall natt.

IMG_3848

Krolliljans frökapslar hälsar solen med små hjärtan.

IMG_3836

Har satt de frösådda perennerna, som till våren ska utplanteras under fruktträden, att övervintra i bäddarna utanför växthuset. Hoppas de klarar sig så.

IMG_3843

Otroligt nog så gror sallat inne i växthuset. Testade för två veckor sedan att bredså blandade sallatsfrö i mellanrummen i ena bädden i växthuset. Tänkte att de gror då de gror, och så ser vi om  och när det blir någon skörd. Tror inte att det är tillräckligt med ljus för att det ska bli nu före jul. Men kanske de kan övervintra lätt övertäckta med täckväv och komma igång på riktigt till våren. Får se. Men nu gror de.

IMG_3846

Inte så mycket att göra på utsidan mera i höst. Det mest akuta är redan ordnat. Ganska skönt. Men skulle jag vara organiserad och smart är det nu jag borde sätta mig ner och skriva upp vad som fungerade i år, och vad som inte fungerade så bra. Jag tror alltid att jag kommer ihåg, men sen är det inte så. Skulle verkligen underlätta om hade fört tydlig bok över allt jag gjort varje år. Undrar om inte det är en av nycklarna till ett verkligt välfungerande odlande -anteckningar, god planering och organisation.

IMG_3842