Första potatisen på förodling

Nu är den första potatisen satt. Lite senare än ifjol, då jag satte dem två veckor tidigare. Men då ville jag ha dem förgroddade till att sätta ut i varmbänken. Men potatisen hade det lite för bra i värmen från bänken och tog onödigt mycket plats i förhållande till utdelningen. Samtidigt som blasten hann svedas i topparna rejält ett par gånger de första veckorna av frost. Så i år tänker jag spara utrymmet i varmbänken till mera bladgrönsaker som ger mera utdelning per kvadrat.

Så nu är min plan att dessa knölar ska få komma ut i månadsskiftet mars-april och blir då satta i kallbänken i växthuset eller i en separat låda i växthuset. För fortfarande vill jag kunna, om bara på nått vis möjligt, ha de första potatisarna på matbordet till skolavslutningen första helgen i juni.

img_7037

Den här sorten är Timo. Klassisk pålitlig tidig potatis. Här planterade i tidningspapperskrukor. Tycker det fungerar bra att förgro dem så, då behöver jag inte vara orolig att dra av rötter eller skott då planterar ut dem. Utan det är bara att plantera ner dem med kruka och allt i jorden. Bra sätt då det inte handlar om så många potäter.

img_7040

Temperaturen  varmbänken fortsätter att krypa uppåt. Temperaturstegringen är stadig och jämn, men aningen långsammare än senaste år. Det hoppas jag betyder att bädden kommer att hålla värmen bättre i år än den gjorde ifjol.

Har sportlov den här veckan och borde passa på att göra undan en hel del saker före vardagsrulliansen sätter igång igen nästa vecka. Har skolat om första purjolöken och funderar på att så en del kål i plastlådor ute i växthuset.

Försök till summering

Ska försöka göra en summering av odlingsåret 2016. Mest kanske för mig själv så jag bättre vet hur jag ska planera 2017. Tänkte också att kan vara bra att göra en summering före jag sätter mig ner och börjar sortera fröpåsar och göra beställningslistor för kommande år.

fröer

I januari 2016 så gjorde jag upp en ganska detaljerad plan för kommande året i form av en såkalender och en plan för växelbruk. Båda kommer jag att återanvända och vidareutveckla i år. De ger en bra grund att utgå ifrån.

Jag skrev också här på bloggen om min egen hemmagjorda version av bokashikompostering. Det har jag fortsatt med hela året och jag är nöjd med resultatet och hur det utvecklat sig. Är ett lättanvänt system som bra passar in i vår vardag. Det spray jag använder visade sig också vara en suverän tilläggsgödning för alla förodlade plantor under våren. Jorden från bokashijordfabriken gjorde att många plantor så som chili och tomat kom igång att börja blomma långt tidigare än annars. Vilket påverkade skörden senare mycket positivt. Men jag borde ha fortsatt gödsla med det även efter utplanteringen för att effekten skulle ha hållit i sig.

IMG_4585

Chili i april 2016

Senaste vinter var i övrigt besvärlig för många fleråriga växter. Vi hade en mycket våt höst 2015 och kring nyåret var det ingen snö alls. Plötsligt gick temperaturen från att ha varit plusgrader ner till -20 grader, 7 januari var det -25 grader, och inget skyddande snötäcke gjorde att många vätskefyllda rötter och knölar på perenna växter frös sönder.

IMG_4459

3 mars blev årets varmbänk gjord i växthuset. Den kom bra igång denna gång och var på ett par dagar uppe i 65 grader. Men nått konstigt hände sen med förbränningen och temperaturen dök snabbt. Men avstannade inte utan det verkade som om förbränningen fortsatte att puttra på långt in på sommaren. Det gjord att odlingen i bänken under hela sommaren otroligt nog kom att visa på en tydlig kvävebrist. Genom att strömaterialet inte brunnit till slut som det skulle fortsatte det att binda upp kväve. Har fortfarande inte klurat ut hur jag ska komma runt det här problemet då anlägger en ny varmbänk här om ett par månader. Men kanske skulle det ha hjälpt med att fylla på kvävet lite mera med urin eller hönsgödsel eller dylikt.

IMG_4471

10 mars satte jag fönster på kallbänkarna utefter granhäcken så att solen fick börja värma jorden. Det gjorde att jag bra kunde så mizuna, spenat och plantera ut sallat där 7 april. I princip har vi ätit egen sallat och annat bladgrön från och med påskhelgen. Det är roligt. För på nått vis tycker jag det tar så emot att köpa ynkliga små sallatskrukor i butiken. Och den sista vintersallaten plockade jag nu i julhelgen då snön smält bort. Till vinter önskar jag att jag ska komma ihåg att så en hel bänk med vintersallat/fältsallat och vinterportlak i växthuset. Det skulle ge sallatsgrönt under en stor del av förvintern.

IMG_4757

Första nypotatisen åt vi från växthuset skolavslutningshelgen 4 juni. Den var planterad i varmbänken. Men då kom nog inte så många knölar. Nästa sats var i kallbänken i växthuset. Men de kom ganska samtidigt och båda gav så pass lite att känns dumt att i fortsättningen upplåta så pass värdefull odlingsyta åt nypotatisen. Så funderar sätta några knölar till våren ett större bunke i växthuset. Tidigare har jag satt nästa tidiga sats i ett gammalt badkar kring första maj. Men i år var jorden i landet så pass varm då att jag satte all potatis första dagarna i maj. Så då de ynka potatisarna från växthuset var uppätna började vi äta från både badkaret och landet ganska samtidigt. Skörden var god så vi åt upp de sista i slutet av oktober. Visst hade den drabbats av både potatismögel, knäpparlarver, skorv och sniglar. Men på det hela taget var det inte fy skam på en total odlingsyta på 6-7 kvadratmeter.

IMG_5303

Sommaren 2016 var egentligen en bra odlingssommar då det kommer till vädret. Inte jättevarmt men ändå helt ok och med jämn tillgång på regn. Det största problemet var kanske att just detta väder skapade en perfekt grund för all form av mögel och svamp. Och då inte bara för kantareller i skogen. Utan också bortsett från potatismögel som spred sig på tomaterna, utan också gråmögel och värst av allt klumprot, som är en svampsjukdom, på alla kål. Har ingen aning varifrån smittan kunde ha kommit. Men misstänker att den funnits i jorden från långt tidigare och den småfuktiga sommaren skapade perfekta förhållanden för eländet.

Svampen, Plasmodiophora brassica, gör att plantor i brassica-släktet börjar bilda knölar på rötterna och rötterna blir missbildade och inte kan ta upp vatten och näring som de borde. Svampen kan överleva vilande upp till 20 år i jorden. Så nu gäller det att hitta sätt att motverka dess angrepp och hitta sätt att odla de viktiga kålväxterna ändå. Kraftig kalkning och att plantera kålplantorna i gropar fyllda med köpejord så att den plantornas rothalsar inte kommer i kontakt med svampen, lär kunna fungera. Såg redan i sommar att det var stor skillnad också mellan olika namnsorter. Men bara att kavla upp ärmarna och klura ut ett sätt att komma kring problemet.

img_5737

I övrigt tyckte jag att det mesta växte fint. Trots en viss grad av försummelse p.g.a. husrenovering. För första året hade vi också egen lök. Här är så pass sur sulfatjord i grunden att alla allium-växter har bara förtvinat tidigare. Men efter att jag tillfört stora mängder organiskt material i landet och kalkat både höst och vår så blev det faktiskt lök i år.

För första gången odlade jag också vintersquash. De blev inga jätte pumpor, borde ha vattnat mera. Men kanske lika så bra det då det tagit mig ett bra tag att klura ut hur jag ska använda dem i matlagningen. Men de är så sköna att följa med då de växer och är så vackra dekorationselement i köket under vintern, så blir nog mera till nästa sommar.

img_5740

Samtidigt finns det också en del växter som jag tror att nu ger jag upp med dem. Har i tre år nu försökt odla majs. Men de hinner aldrig bli klara före frosten, bara nästan. Så nu ger jag upp med dem och överlåter ytan åt annat mera rikgivande. Lika så med kronärtskockan och spenat (bortsett från riktigt tidigt på våren i växthuset). Då har en mycket begränsad yta med mark att odla på så gäller det att veta var man ska lägga krutet. Och då är det ju onödigt att satsa tid, yta och energi på saker vi inte äter eller det inte blir nått vettigt ätbart på. Det vill säga om det inte är sådant som är vackert eller bara annars kul att odla. Man måste ju alltid experimentera såklart. Det är enda vägen att hitta nya favoriter. Men samtidigt måste man ju också kunna bara ge upp med vissa saker. Vad som fungerar är ju olika från jord till jord och från odlare till odlare.

img_5708

Tyvärr glömdes rotsakerna bort i kylan på trappan och frös bort. Men fortfarande har vi massa bondbönor kvar i frysen, lika så en hel del påsar av ”Skillnadens trädgårds snålröra” och konserverade tomater i burk står i svalskåpet. Torkade tomater finns också. Den egna grönsaksbuljongen finns nog så ska räcka hela vintern. De torkade örterna hoppas jag räcker. Två pumpor finns ännu på fönsterhyllan i köket. Och ytterligare lite smått och gott här och var i förråden. Så en del av sommaren finns nog kvar.

Så nu är det bara att planera inför nästa år vad vi vill odla och äta då. Bara att gräva fram alla frön och börja sortera!

Och möjligen så lite frön på fat på fönsterbrädet så får nå smågrön och sätta igång lite groddar i väntan på ljusare och grönare tider.

IMG_4439

Önskar er alla

ETT GOTT NYTT ODLINGSÅR!!

Snö

Vakna i morse och plötsligt var världen vit. Efter en vecka då det på alla andra håll verkar ha varit snökaos, har vi haft ner till -10 grader och barfrost. Tjälen har hastigt vandrat neråt i marken. Jag hann med nöd och näppe få ordnat med det mest akuta.

img_6453

Vitlöken kom sig i jorden och mycket blev det. Men skulle den verkligen ge någon skörd den här gången så gör det inget. Senaste höst hade jag satt vitlöken i en ganska hög odlingslåda. Och med den stränga snöfria köld som var senaste vinter, så tog den illa vid sig och bara de klyftor som var satta i mitten av lådorna började växa till våren. Och sedan blev det också för torrt i lådorna under sommaren, så skörden blev till sist mindre än utsädet jag hade satt ner.

Nu har jag satt vitlöken i en del av grönsakslandet, eftersom jag tror de där är bättre skyddade mot både vinterkyla och sommartorka.

img_6447

Ur ogräslandet bakom växthuset fick jag i sista stund uppgrävt de höstrudbeckior som jag ville rädda och sedan täckte jag över hela ytan med paff. Ytan har varit ett snår av rotogräs, nässlor, knölklocka, vildhallon och kvickrot. Min plan är nu att hålla ytan täckt med paff och halm i två säsonger och odla ovanpå i lådor och påsar. Efter två år borde rotogräset ha dött bort, förhoppningsvis. Drömmen är att jag då ska kunna anlägga en sparrisbänk här.

img_6463

Men nu är det nog slutgrävt där ute. Allt är tillfruset och nu singlar snön ner med stora flingor. Lillfrassen Josafat var förvirrad i morse över dess uppenbarelse. Snön var rolig en stund, sen blev det obehagligt blött om tassarna. Han kom snabbt in och lade sig spinnande att sova på en av favoritstolarna. Nu är det bara att på samma vis som trädgården gå i ide och det får bli en skön paus tills frösådderna kör igång igen.

Men om inte annat kan man ju alltid gå på kurs. Var i veckan på mjölksyrnings kurs. Burkarna står nu och har nyss börjat bubbla. Jag vet ännu inte om jag tycker om mjölksyrade grönsaker, men jag hoppas att jag gör det. Genom att jag inser att det här skulle vara ett superbt sätt att kunna vinterförvara en del saker. Och det skulle vara så praktiskt att i vårt lilla hushåll kunna ha en burk i kylskåpet man kunde ta lite ur nu som då, istället för att ha allt i frysen och behöva tida hela påsar före man använder det.

Det enda jag mjölksyrat tidigare är chili jag i höst gjorde enligt Farbror Gröns recept (länk), och den blev jättegod. Så nu har jag en till sådan burk på gång av den chili som mognat efter att plantorna blev tagna in på fönsterbrädet.

Hoppas kunna övervintra åtminstone nån av chiliplantorna. Men har också en paprikaplanta som inte verkar ha någon skillnad på årstiderna och blommar för fullt nu. Men vintern kommer nog att bli lång för den. Och jag vet inte riktigt hur jag ska lyckas hålla plantorna lusfria. Men just nu ser det ju bra ut.

img_6487

 

jordarbete

Ju mer jag odlar, desto mera inser jag att allt egentligen bara handlar om jord. Jordens struktur, näringsinnehåll och beståndsdelar, och hur jag på bästa sätt kan utnyttja det jag har och förbättra den. Har på försök och misstag lärt mig att det utgångsläget jag har här i min trädgård är i huvudsak sur sulfatjord, gammal sjöbotten, med inslag av fyllnadssand och gammal åkerjord. En fuktig moränjord. Inte den bästa myllan precis, men en del saker kan också växa och trivas här. Men för att jag ska kunna få ut mera av de kvadratmeter jag har så behöver jag hela tiden jobba med att förbättra jordmånen.

img_6351

Just nu ser grönsakslandet ut så här. Jag har inte höstgrävt bäddarna i år. Bara dragit bort det värsta rotogräset, som revsmörblomma och brännässlor. Sedan håller jag på att ovanpå bäddarna samla allt grönmaterial jag bara kan hitta. Desto mera desto bättre. Så istället för att ha en separat trädgårdskompost så samlar jag bara material nu direkt på den jordyta där det går eller i korgar för att senare kunna hålla över dit det behövs. Jordgubbsrevor och annat ogräs har fått ligga och torka en tid först bara före det blandas med. Sen ska allt täckas in med halm. Så här såg det ut ungefär för ett år sedan då jag hade bäddat in allt klart.

okt15

Halmen isolerar bäddarna så att maskar och annat småkryp kan jobba längre in på hösten med att bryta ner grönmaterialet. Så i våras så fanns bara nån enstaka kålstock kvar av allt jag hade öst på. Och jordens kvalité har i sommar varit en helt annan än året innan. I vår är det bara att fösa bort halmen från bäddarna ner i gångarna och gräva igenom jorden också kalka ordentligt ett varv, genom att här är mycket lågt pH.

img_6342

Igår grävde jag ur den låda i växthuset som till våren ska bli varmbänk. Jorden som är i den kommer från då jag i mars 2014 gjorde varmbänk här med hästgödsel från ett stall med torvströ i boxarna. Det var nu en helt fantastisk lätt och lucker jord. Siktade ett halft dussin säckar av den för att kunna använda som såjord till våren. Satte med en par nävar kalk bara i var skottskärra genom att torven i sig är sur och den jord som kommit utifrån och som det blandats upp med antagligen också har ett lågt pH. Även om tomaterna har växt mycket bra i den här bädden i år.

img_6339

I den andra bänken i växthuset har jag planterat en del ”Thousend Head”-kål: Den borde klara ganska låga temperaturer och eventuellt kunna övervintra. Måste ju pröva åtminstone. En del vårlök har jag också planterat här och några mera köldhärdiga sallatssorter. Bädden ska senare då det börjar bli kallare packas in med två lager fiberduk, eventuellt mera om blir riktigt kallt. Inte vet jag om det fungerar på de här breddgraderna, men man kan ju alltid försöka. tror inte det är kölden som är det stora problemet, utan mera att de ljusa timmarna per dygn snart börjar vara alldeles för få för att nått ska orka växa.

img_6345

Ute i en kallbänk under fönster växer fortfarande sallat långsamt men säkert. Så såhär långt har sallatssäsongen i varje fall gått att hålla igång.

img_6347

skördetid

Det är mycket som borde skördas och tas hand om nu. Som vanligt har jag kommit igång allt för sent med att lägga upp ett förråd av torkade kryddor inför vintern. Inte för att jag egentligen haft så mycket att ta av heller. Kryddbänken blev omplanterad på försommaren och fick lite väl genomsläpplig och näringsfattig jord, så örterna har inte varit så frodiga som de brukar i sommar. Men nu är det nog tid att ta vara på allt som finns för att ha sätta lagren i skick. För om det är nått jag vill kunna använda rikligt av hela vintern i snart alla maträtter så är det örtkryddor. På bilden ovan har jag örter och ett översta lager med kamomill på tork i svamptorken.

IMG_5620

Efter en genomförkyld dag igår, som mest tillbringats under filt på soffan, måste jag bara gå ut och vädra upp huvudet. Satte igång bevattningen till växthuset och under tiden började jag plocka av ärterna. Sådde i år tre sorters ärter. Men konstaterat att i nästa år blir det bara en sort, och det är ‘Alderman’ (kallas också ‘Tall Telephone’). En gammal sort som kan bli upp till 2 meter hög och ger långa välfyllda skidor med upp till 9 ärtor. Men som smakar som den godaste sockerärt om man skördar skidorna före de tjocknar. Så på det sättet så fungerar den faktiskt också som sockerärt, trots att det egentligen är en spritärt. För jag har haft problem att hitta en bra sockerärt de  senaste åren. De jag provat har inte hållit sig platta och trådfria utan tjocknat allt för snabbt.

IMG_5611

Växthusbevattningen annars. Måste bara få visa er hur den fungerar. Är så nöjd bara att jag nu fått den att fungera. Här är vårt vattentorn. En ca 800 liters vattenbehållare dit regnvatten rinner från taket. Behövs ca 15-20 mm regn för att behållarens ska fyllas. Då jag ska vattna tomaterna vrider jag på här och vattnet rinner med självtryck i till växthuset.

IMG_5613

I växthuset förgrenar sig slangen så att går en slang till var bädd.

IMG_5615

I bäddarna finns svettslangar. Men genom att trycket från regnvattenbehållaren inte är så högt har jag borrat lite extra hål ytterligare i svettslangarna. För att bevara fuktigheten i bäddarna har jag täckt jordytan och slangarna med halm. Det gör att fuktigheten blir jämnare och mindre avdunstar. Det hindrar också ogräs.

Det är ju inget invecklat. Men bara kul då det fungerar. Och jag tror nog att tomaterna fått en jämnare bevattning i sommar tack vare slangsystemet. För hur ivrig odlare jag än är så finns det ju kvällar då jag bara inte orkar släpa kring på oändliga mängder vattenkannor. Så i nästa år tror jag systemet ska utvidgas till två upphöjda odlingslådor också som har en tendens att lämna onödigt torra. Sen handlar det ju om att det ska regna med jämna mellanrum och att man ska komma ihåg att stänga av efter ca en timme. Lite onödigt att vattna bort alla 500 litrarna på en gång…även om också det hänt i sommar.

och plötsligt var det sommar

Värmen och tornseglarna kom och de tidiga tulpanerna blommade ut i ett nafs och plötsligt är det sommar.

Jag har de senaste dagarna haft känslan av att jag hinner inte jobba på annat håll. Jag kan bara inte sitta inne i mörkret. Det finns för mycket att göra utomhus. För plötsligt var det alldeles för varmt både uppe på vinden där jag haft mina frösådder, och i växthuset för de grönsaksplantor som skulle ut i landet. Så har varit ett fasligt plockande av krukor, burkar och lådor. För att kunna göra den ena saken så behövde en annan göras först och för att den skulle få rum dit det skulle var det ytterligare nått annat som behövde flyttas. Ena veckan vara akut brist på krukor och svämmar det nu över av alla tomma burkar.

IMG_4870

Men nu börjar nästan allt vara utplanterat och sått i grönsakslandet och odlingslådorna. Är sist och slutligen ganska nöjd åt den sådda löken. Nog så långt. Hoppas den nu bara växer vidare. Har i lök och flockblommiga kvarteret satt var annan rad lök och varannan rad morot eller selleri eller palsternacka. Ska se om det motar bort morotsflugorna som annars brukar vara besvärliga här.

IMG_4845

Har planterat ut tomatplantorna i växthuset, bortsett från några i ämbaren på utsidan. De  i ämbar står ute uppefter växthusväggen bakom en täckväv, för att ännu få lite skydd mot vind och sol. I bäddarna i växthuset finns fortfarande en hel del sallat, men hoppas hinna få den uppäten före tomatplantonra blir allt för stora.

IMG_4848

Ett annat projekt som skyndat på senaste veckan är kryddbänken. Tidigare har det varit kryddväxter här omgivna av stenar. Men i längden blev det allt för mycket ogräs och mycket for illa i vinter. Så nu har jag gjort om hela bädden och först täckt under stenarna med ett rejält lager tidningspapper. Sedan öst på en ordentlig hög stenar och i fickor mellan stenarna fyllt med ny jord och planterat ner örterna. Ska se hur det fungerar. Största risken är väl att plantorna får för torrt. Men stenarna ger en skön strand känsla, tycker jag, alldeles invid terrassen med utemöblerna.

IMG_4851

Men visst är det underbart då allt plötsligt är grönt igen. Själen liksom bara smälter. Och den första nypotatisen är redan äten..så nog är det allt sommar nu.

 

 

vår regn

Ute faller ett stilla vårregn. Väntar på att det ska börja klarna upp så att jag får gå ut och börja på med allt som senaste veckorna inte hunnits med. Men det är ett efterlängtat regn. Började bli mycket torrt och alla vattentunnorna var redan tömda.

 

IMG_4755

Baksidan av huset, där jag i fjol grävde upp en vildvuxen maskrosäng och sådde in med gröngödslingsväxten Honungsfacelia , har jag nu äntligen kommit till att rensa igenom och vända ner ett helt bilkärrslass med torvblandad hästgödsel och en hel 25 kg’s påse kalk. Det har varit mycket dålig vattensjuk och sur jord här. Någon form av morän antar jag, i strukturen har jorden mest påmint om murken betong. Sand som murats ihop med lera till stenhårda klumpar.

Men efter att senaste vår vänt ner grässvålen och sedan sått in allt med gröngödsel som  fått förmultna på plats och med torven till hoppas jag att jag fått in så pass mycket mullämnen i jorden att något annat än maskrosor och revsmörblommor ska kunna växa här. Ska nu bara kratta ut ytan och plantera ner alla de plantor som står lite här och var och lider i krukor. Bara det slutar regna.

 

IMG_4757

Växthuset är på översvämningens gräns. Det står lådor med krukor och burkar överallt. Man kommer knappt fram till soffan mera. I varmbänken, som syns på bilden, börjar första sallads satsen redan vara över och jag har till en del planterat ut nya förodlade plantor. Potatisen har jag inte vågat kika under ännu, men hoppas kunna hitta nypotatis där till helgen. Även om jag misstänker att de haft det lite väl bra och för näringsrikt och kanske därför inte har den allra bästa smaken. I kallbänken på andra sidan i växthuset är salladsskörden på full gång. Den direktsåddes 20 mars. Underbar lyx att varje dag kunna gå ut och plocka en skål fräsch egen blandad sallad. Men kommande dagarna ska också en del av tomatplantorna ner i bädden. Men räknar med att de är så smala och spinkiga ännu en tid framöver så salladen kan få fortsätta växa runt plantorna.

 

IMG_4759

Tomatplantorna fick flytta ut igår då jag såg att det var mulet väder i antågande par dagar framöver. För jag ville inte att det skulle gå för dem som för de här stackars plantorna av narcisstobak. De hade växt inomhus och blev omskolade och satta ut i växthuset en varm och solig dag. Det var på tok för hårt för dem. De borde ha avhärdats mycket mera försiktigt. Endera borde jag ha övertäckt lådan med par lager täckväv eller placerat dem i skugga. På många plantor så tål inte de blad som bildats inomhus i skyddad miljö den avdunstning som krävs av dem i solsken eller blåst då de kommer ut. Och ju större och tunnare blad desto större är risken för brännskador.

 

IMG_4746

Vintern har gått hårt åt många perenner. Speciellt verkar vedartade örter strukit med. Min örtträdgård är sej inte alls lik. Både lavendeln, oreganon, det mesta av timjan, kantnepetan och salvian har strukit med. Så det står också på tur att blir helt uppgrävt och omplanterat. Men samtidigt är det inte så galet att det lämnat att stå längre än jag velat. För plötsligt i går då jag tittade genom bänken så ser jag att den franska dragonen som knappt borde vara härdig här, den har överlevt och ett vekt rotskott har växt fram. Ibland löns det att vänta. Men nu väntar nya kryddörter på att planteras ner.

IMG_4744

 

Men oj vad trevligt med allt grönt som växer!

IMG_4751  IMG_4752

IMG_4762