Puff

En liten påminnelse bara. Nu på lördag 7.10 kl. 10-14.30 håller jag en dag om ”Bokashi -på mitt sätt”

Bokashi är en komposteringsmetod där man enkelt syrar kompostavfallet och på så vis får mycket näringsrik jord och gödning för trädgårdsodlingarna. Här går vi igenom hur man kan komma igång utan dyra inköp, enbart med det man redan har hemma.

Kursen hålls på Stundars, Solf, i Korsholm och här hittas anmälan.

Förövrigt så vet ni väl om att ”Farbror Grön”, Johannes Wätterbäck,  kommer till Korsholm imorron torsdag, (länk) och är idag, onsdag, i Korsnäs (länk).

 

Annonser

Bokashi på mitt vis

Idag har jag stått stora delar av dagen och hållit en workshop om min version av bokashikompostering. Hur man gör sitt eget bokashi-spray och hur man sedan då man fermenterat kökskomposten förvandlar det till jord. Sätter nu här den presentation som jag visade i samband med workshopen. Där hittar ni metoder och recept.

Min vasslebrygd är inte samma som Em, som är ett registrerat varumärke som säljs av EMRO Japan och framställs i licensierade laboratorier på olika håll i världen. Em innehåller bakterierna Lactobacillus plantarum (mjölksyrebakterie), Lactobacillus Caseï (mjälksyrebakterie), Saccharomices Cerevisiae (vanlig jäst) Rhodopseudomonas paulistrus (purpurbakterie), Rhodospirillim rubrum (purpurbakterie). Min vasslebrygd är inte laboratorietestad så jag kan inte med 100% säkerhet säga vad som ingår, men med största sannolikhet ingår mjölksyrebakterier (vet inte exakt vilka) och jästsvamp. Men processen fungerar i varje fall på samma vis i fråga om framställning av jord.

Det som saknas i min version är purpurbakterierna. Purpurbakterien är mycket bra för jorden och växtligheten och kan bland annat bryt ner kemikalier och återställa förstörd och förorenad jord. Som de andra bakterierna så hjälper den växten att ta upp näringsämnen från jorden.

Men purpurbakterierna finns också naturligt i avföringen av daggmask och dyngmask. Genom att dyngmasken processar kompostmaterialet snabbare är den att föredra. Så om man har rikligt med mask, och speciellt dyngmask, i odlingsjorden, så får man också purpurbakterier. Och om man sköter om sina maskar så får man också mera. Har man inga dyngmaskar i sin odling går de att plantera in via stallgödsel eller kompost.

IMG_7123.jpg

Vasslebrygden går också att använda som tillskott till gödsel vid vattning av krukväxter. En liten skvätt från den redan utspädda sprayen i vattenkannan gör att bakterierna kommer att börja jobba i krukjorden och hjälper till att producera näring till växterna och förbättrar deras motståndskraft. Sprayen kan också användas som ett milt hjälpmedel mot mögelangrepp på växter.

En viktig sak då man använder spray istället för strö i syrningshinkarna är att tillsätta fuktsugande material så som flingor, äggkartong eller annat för att reglera vätskemängden. En för våt hink luktar inte längre syrligt utan mera som spya. Materialet blir fortfarande till jord, men processen kan ta längre tid och materialet är mindre trevligt att hantera.

IMG_5589.jpg

Varför jag tycker det är viktigt att ta upp det här alternativa metoden är att jag tycker bokashikopostering är en fantastiskt smart och smidig komposteringsmetod. Samtidigt som den starka skyddet av varumärket på EMROS’s produkter gör att metoden riskerar bli enbart för nördar och under en begränsad tid en modefluga, för att sedan dö bort. Genom att bredda diskussionen och visa på andra möjligheter än de patenterade så tror jag metoden har en större chans att spridas, få en bredare användningsbas, utvecklas och bli mera bestående i långa loppet. Det här är för bra för att bara vara en modefluga.

Försök till summering

Ska försöka göra en summering av odlingsåret 2016. Mest kanske för mig själv så jag bättre vet hur jag ska planera 2017. Tänkte också att kan vara bra att göra en summering före jag sätter mig ner och börjar sortera fröpåsar och göra beställningslistor för kommande år.

fröer

I januari 2016 så gjorde jag upp en ganska detaljerad plan för kommande året i form av en såkalender och en plan för växelbruk. Båda kommer jag att återanvända och vidareutveckla i år. De ger en bra grund att utgå ifrån.

Jag skrev också här på bloggen om min egen hemmagjorda version av bokashikompostering. Det har jag fortsatt med hela året och jag är nöjd med resultatet och hur det utvecklat sig. Är ett lättanvänt system som bra passar in i vår vardag. Det spray jag använder visade sig också vara en suverän tilläggsgödning för alla förodlade plantor under våren. Jorden från bokashijordfabriken gjorde att många plantor så som chili och tomat kom igång att börja blomma långt tidigare än annars. Vilket påverkade skörden senare mycket positivt. Men jag borde ha fortsatt gödsla med det även efter utplanteringen för att effekten skulle ha hållit i sig.

IMG_4585

Chili i april 2016

Senaste vinter var i övrigt besvärlig för många fleråriga växter. Vi hade en mycket våt höst 2015 och kring nyåret var det ingen snö alls. Plötsligt gick temperaturen från att ha varit plusgrader ner till -20 grader, 7 januari var det -25 grader, och inget skyddande snötäcke gjorde att många vätskefyllda rötter och knölar på perenna växter frös sönder.

IMG_4459

3 mars blev årets varmbänk gjord i växthuset. Den kom bra igång denna gång och var på ett par dagar uppe i 65 grader. Men nått konstigt hände sen med förbränningen och temperaturen dök snabbt. Men avstannade inte utan det verkade som om förbränningen fortsatte att puttra på långt in på sommaren. Det gjord att odlingen i bänken under hela sommaren otroligt nog kom att visa på en tydlig kvävebrist. Genom att strömaterialet inte brunnit till slut som det skulle fortsatte det att binda upp kväve. Har fortfarande inte klurat ut hur jag ska komma runt det här problemet då anlägger en ny varmbänk här om ett par månader. Men kanske skulle det ha hjälpt med att fylla på kvävet lite mera med urin eller hönsgödsel eller dylikt.

IMG_4471

10 mars satte jag fönster på kallbänkarna utefter granhäcken så att solen fick börja värma jorden. Det gjorde att jag bra kunde så mizuna, spenat och plantera ut sallat där 7 april. I princip har vi ätit egen sallat och annat bladgrön från och med påskhelgen. Det är roligt. För på nått vis tycker jag det tar så emot att köpa ynkliga små sallatskrukor i butiken. Och den sista vintersallaten plockade jag nu i julhelgen då snön smält bort. Till vinter önskar jag att jag ska komma ihåg att så en hel bänk med vintersallat/fältsallat och vinterportlak i växthuset. Det skulle ge sallatsgrönt under en stor del av förvintern.

IMG_4757

Första nypotatisen åt vi från växthuset skolavslutningshelgen 4 juni. Den var planterad i varmbänken. Men då kom nog inte så många knölar. Nästa sats var i kallbänken i växthuset. Men de kom ganska samtidigt och båda gav så pass lite att känns dumt att i fortsättningen upplåta så pass värdefull odlingsyta åt nypotatisen. Så funderar sätta några knölar till våren ett större bunke i växthuset. Tidigare har jag satt nästa tidiga sats i ett gammalt badkar kring första maj. Men i år var jorden i landet så pass varm då att jag satte all potatis första dagarna i maj. Så då de ynka potatisarna från växthuset var uppätna började vi äta från både badkaret och landet ganska samtidigt. Skörden var god så vi åt upp de sista i slutet av oktober. Visst hade den drabbats av både potatismögel, knäpparlarver, skorv och sniglar. Men på det hela taget var det inte fy skam på en total odlingsyta på 6-7 kvadratmeter.

IMG_5303

Sommaren 2016 var egentligen en bra odlingssommar då det kommer till vädret. Inte jättevarmt men ändå helt ok och med jämn tillgång på regn. Det största problemet var kanske att just detta väder skapade en perfekt grund för all form av mögel och svamp. Och då inte bara för kantareller i skogen. Utan också bortsett från potatismögel som spred sig på tomaterna, utan också gråmögel och värst av allt klumprot, som är en svampsjukdom, på alla kål. Har ingen aning varifrån smittan kunde ha kommit. Men misstänker att den funnits i jorden från långt tidigare och den småfuktiga sommaren skapade perfekta förhållanden för eländet.

Svampen, Plasmodiophora brassica, gör att plantor i brassica-släktet börjar bilda knölar på rötterna och rötterna blir missbildade och inte kan ta upp vatten och näring som de borde. Svampen kan överleva vilande upp till 20 år i jorden. Så nu gäller det att hitta sätt att motverka dess angrepp och hitta sätt att odla de viktiga kålväxterna ändå. Kraftig kalkning och att plantera kålplantorna i gropar fyllda med köpejord så att den plantornas rothalsar inte kommer i kontakt med svampen, lär kunna fungera. Såg redan i sommar att det var stor skillnad också mellan olika namnsorter. Men bara att kavla upp ärmarna och klura ut ett sätt att komma kring problemet.

img_5737

I övrigt tyckte jag att det mesta växte fint. Trots en viss grad av försummelse p.g.a. husrenovering. För första året hade vi också egen lök. Här är så pass sur sulfatjord i grunden att alla allium-växter har bara förtvinat tidigare. Men efter att jag tillfört stora mängder organiskt material i landet och kalkat både höst och vår så blev det faktiskt lök i år.

För första gången odlade jag också vintersquash. De blev inga jätte pumpor, borde ha vattnat mera. Men kanske lika så bra det då det tagit mig ett bra tag att klura ut hur jag ska använda dem i matlagningen. Men de är så sköna att följa med då de växer och är så vackra dekorationselement i köket under vintern, så blir nog mera till nästa sommar.

img_5740

Samtidigt finns det också en del växter som jag tror att nu ger jag upp med dem. Har i tre år nu försökt odla majs. Men de hinner aldrig bli klara före frosten, bara nästan. Så nu ger jag upp med dem och överlåter ytan åt annat mera rikgivande. Lika så med kronärtskockan och spenat (bortsett från riktigt tidigt på våren i växthuset). Då har en mycket begränsad yta med mark att odla på så gäller det att veta var man ska lägga krutet. Och då är det ju onödigt att satsa tid, yta och energi på saker vi inte äter eller det inte blir nått vettigt ätbart på. Det vill säga om det inte är sådant som är vackert eller bara annars kul att odla. Man måste ju alltid experimentera såklart. Det är enda vägen att hitta nya favoriter. Men samtidigt måste man ju också kunna bara ge upp med vissa saker. Vad som fungerar är ju olika från jord till jord och från odlare till odlare.

img_5708

Tyvärr glömdes rotsakerna bort i kylan på trappan och frös bort. Men fortfarande har vi massa bondbönor kvar i frysen, lika så en hel del påsar av ”Skillnadens trädgårds snålröra” och konserverade tomater i burk står i svalskåpet. Torkade tomater finns också. Den egna grönsaksbuljongen finns nog så ska räcka hela vintern. De torkade örterna hoppas jag räcker. Två pumpor finns ännu på fönsterhyllan i köket. Och ytterligare lite smått och gott här och var i förråden. Så en del av sommaren finns nog kvar.

Så nu är det bara att planera inför nästa år vad vi vill odla och äta då. Bara att gräva fram alla frön och börja sortera!

Och möjligen så lite frön på fat på fönsterbrädet så får nå smågrön och sätta igång lite groddar i väntan på ljusare och grönare tider.

IMG_4439

Önskar er alla

ETT GOTT NYTT ODLINGSÅR!!

mögelelände

Äntligen en vacker och solig dag. Påfågelfjärilar i mängd virvlar kring de sista ringblommorna i grönsakslandet.

Men de senaste veckornas mängder av regn, fukt och ganska låga temperaturer har ställt till med en del elände. Först angreps potatisen av brunmögel, och jag rev bort blasten av den. Knölarna är fortfarande i jorden och i normala fall borde det inte gå någon nöd på dem där. Men så vått som det har varit så är jag rädd att de snart börjar fara illa och borde grävas upp och sättas på nått torrare ställe. Inte för att jag riktigt vet var det är, för i jordkällaren har det varit översvämning upprepade gånger nu med vatten upp till 40 cm. Så kanske man bara skulle stänga av pumpen och sälja simhallsbiljetter? Eventuellt kunde garaget vara möjligt, med en presenning eller nått över så inte ljuset når till dem.

IMG_5621

Men före jag hunnit reagera hade potatismöglet spridit sig till  de tomatplantorna som stod i ämbaren utanför växthuset. Så snart jag såg eländet borde jag har plockat av alla gröna tomater och slängt plantorna. De räckte inte med att jag tog bort bladet. (Vilket också skedde alldeles för sent.) Så nu är i princip alla tomaterna här förstörda. Risk finns också att möglet har spridit sig till växthuset. Även om jag hittills bara hittat små tecken på det där och har försökt ta bort blad som haft någon tendens till mögel. Har också tagit bort en hel del andra blad för att få ljuset att nå tomaterna så de mognar så snabbare och så luftgenomströmningen ska bli så bra som möjligt. Har konstaterat att det är viktigt att vädra även då det är mulet och svalt, för annars blir det väl fuktigt i växthuset och all form av mögel börjar trivas. Potatis och tomater, men också äggplanta, är alla av släktet Solanum och därför trivs samma former av sjukdomar på alla arterna.

IMG_5642

För att skydda mot att potatismögelsporerna finns kvar från år till år så borde man bränna allt angripet växtmaterial. Så all jag borde med det samma jag såg angrepp på potatisen ha fört all blast till sopstationen. Nu har det inte hänt. Den har legat här och ruttnat i frid och ro. Så antagligen kommer jag i år framöver att ha fortsatta problem med potatismögel på sensommaren. Men potatisknölarna går ju faktiskt oftast att rädda trots mögelangrepp. Värre är det med tomater. Så nästa år ska tomaterna få stå så långt som möjligt bort från potatisen. Saker som påstås eventuellt kunna skydda dem är att duscha regelbundet med avkok av åkerfräken, möjligen också att duscha med min hemgjorda bokashispray. Båda behandlingarna borde stärka växtens egen motståndskraft och hjälpa den att bygga starkare cellväggar. Men det är otestat av mig än så länge.

Kronärtskockan borde skördas. Pumpan Kroshka har slingrat sig in i granhäcken och en gråvit pumpa sväller bland hallonen.

IMG_5625

Och nu borde jag verkligen komma mej för att ta bort all utblommad vallmo från grönsakslandet. För då tittar närmare ser man att kapslarna håller på att öppna de små luckorna som sitter strax under den övre ”rosetten”. Det betyder att fröna är mogna och tänker sprida sig. Och det är många frön och mycket plantor i bara en kapsel. Risk finns att landet är grönt av vallmoplantor i nästa år om inget händer nu.

IMG_5638

Läget just nu

Var ute och fotade i går morse hur läget var i trädgården just då inför ett föredrag jag höll i går kväll. Tänkte att kanske ni här också vill se hur saker ser ut nu.

På vinden håller bordet att helt svämma över av frösådder. Tomatplantorna är knubbiga och fina, men borde ändå skolas om ganska snart. Skolade om en del redan men sen fanns det inge utrymme kvar att sälla fler krukor på, så dryga hälften står ännu i pluggarna där de blivit sådda.

IMG_4580

Löken jag sådde har grott väldigt dåligt, bortsett från salladslöken som nu också den borde skolas om. Men nästan inget av den andra löken har velat bli till nå. Vet inte var felet är, handlar det om frökvalité, jordkvalité eller bristande omvårdnad?

IMG_4576

I växthuset står en hel del sådder redan. De flesta i styroxlådor som jag tänker att ger ett visst skydd kalla nätter. Senaste tiden har det varit ganska milda nätter, men i natt kröp nog termometern ner till en -2 grader. Men det här är köldtåliga växter, så de verkar inte ha tagit nått problem av det.

IMG_4569

I växthuset så gror nu också kålen så jag sått där. Verkar inte ta nå som helst bekymmer över varken de småkalla nätterna eller att det kan bli ganska varmt på dagarna i växthuset om solen tittar fram.

IMG_4573

I kallbänken i växthuset är jordtemperaturen ungefär en +4 – +5 grader. Det här var varmbänk ifjol, och här är nu den fluffigaste och trevligaste jorden man kan tänka sig. Tror att strukturen har hjälpt den att värmas så snabbt. Sådde in bänken med en massa olika bladgrönsaker och rädisor för två veckor sen. Och även om det sedan dess har varit några rejäla köldknäppar så gror nu både rädisor och Mizuna här. Mizuna är en asiatisk kålväxt som kan ätas som sallad. Och just den här tiden av året är den på grund av sin köldtålighet helt fantastisk. Snabbt växer den också och mycket ger den per planta under en lång period.

IMG_4571

I varmbänken är det också på gång. Kanske inte så snabbt som jag hade hoppats, genom att bädden ju tappade sin värme lite onödigt snabbt och sen var det också köldknäppen med -14 grader för drygt en vecka sedan som fick mycket att stanna av. Potatisen tog också skada då och frös i topparna. Men både salladen och det andra bladgröna och potatisen ser ut att nu vara på gång på riktigt igen. Och bädden i sig har tydligen fått en ny liten skjuts av solvärmen de senaste dagarna och håller nu en bit ner i bädden ca + 12 grader dygnet runt , det efter en bottennotering på + 7 grader. +12 är i sig inte jättemycket med i kombination med varmare väder och lite sol nu som då så ger det växterna ändå helt bra förutsättningar. I påskhelgen åt vi de första små bladen av färsk sallad på smörgås. Så otroligt gott!

IMG_4577

Tog bort halmen ovanpå vitlöksbänken utomhus och hittade att det var redan på gång. Några toppar nog lite frostnupna. Men såg helt bra ut.

IMG_4583

Har också i övrigt krattat bort halmen som legat på odlingsbäddarna över vintern. Halmen isolerar så bra att solen vill inte riktigt komma åt att värma jorden om den ligger kvar. Har tänkt täcka över hela grönsakslandet så att temperaturen kommer ännu lite mer igång. Fast har inte riktigt kunnat besluta mig för om presenningar eller fiberduk skulle vara bättre. Så ännu har varkendera kommit på plats.

Under glasfönstren på bänken uppefter granhäcken värms jorden lite snabbare. Och jag hoppas kunna plantera ut en del av plantorna som står i växthuset inom par veckor. Ska se hur långe jag orkar hålla mig.

IMG_4585

I köksfönstret och under lampor i badrummet har chilin börjat blomma. Har aldrig tidigare haft så stora chilin så tidigt. Skyller allt på bokashijorden. Den måste vara näringsrik så som de här vuxit. Och nu borde de planteras om igen, för burkarna är på nytt för små. Är så roligt då det är på gång!

Mjölksyrat hushållsavfall

(eller bokashi på mitt vis)

 

Många komposterar sitt hushållsavfall enligt Bokashi-metoden. Jag är numera övertygad om att det är en bra metod. Men närmaste återförsäljare av de produkter som behövs för Bokashi finns på 150km’s håll från mig. Jag kunde ha beställt över nätet, men det kändes lite dyrt. Men kanske ännu mera på grund av någon form av äkta österbottnisk envishet och ”kan själv”-inställning så beslöt jag i höstas att pröva göra egna mjölksyrebakterier och i huvudsak utgå från det jag hade i skåpen från tidigare.

Skillnaden mellan den metod som jag nu använder och äkta Bokashi, är att i äkta Bokashi EM finns 5 aktiva bakterier, varav mjölksyrebakterierna, jästbakterierna och fotosyntesbakterierna är de viktigaste. Medan den bryggd jag använder antagligen består av främst mjölksyrebakterier och jästbakterier. Exakt vad som finns där vet jag inte, jag har inte haft den på någon form av analys. De saknade fotosyntesbakterierna påverkar inte möjligheten till att relativt snabbt få näringsrik jord, vilket är min främsta målsättning. Men de kan restaurera förstörd jord och hjälper växterna utvinna en del viktiga ämnen från marken. I det system jag använde får jag heller inget ”lakvatten” som är ett effektivt gödningsmedel, för det skulle jag behöva någon form av hinkar med kran.

 

IMG_4395

Mjölksyrebakteriebrygden har jag tillverkat efter ett recept jag hittat på bloggen ”Saltarosgarden”, men motsvarande recept hittar man i många olika former då man söker lite på nätet.

Det jag gjorde var att jag tog 1/2 dl ris i en tätslutande glasburk och satte till 1 1/2 dl vatten. Sätt lock på burken och skaka kraftigt tills vätskan blir mjölkvit. Sila bort riset och häll tillbaka vätskan i burken och låt stå med locket på glänt i ett mörkt och svalt skåp i ca 5 dagar.

Blanda det jästa risvattnet med 10 delar mjölk. Låt stå utan lock i rumstemperatur i 5-6 dagar. Vid det laget är brygden lätt gulgrön i färgen och en ostmassa har bildats ovanpå. Ta bort ostmassan. Blanda en tesked molass i brygden för att aktivera bakterierna. Och förvara blandningen i en flaska i kylskåpet (den är hållbar 6-10 månader)

IMG_4424

Jag har en kompost i köket som jag då den är full häller över i vanliga vita hinkar med tätslutande lock som står i rumstemperatur i en städskrubb. Också kött och fisk kan sättas med, men mögliga saker kan lite se upp med. Då jag häller över komposten i hinkarna så brukar jag trycka ihop avfallet med ändan ett vedträ (man tager vad man haver..).

Jag har blandat mjölksyrebrygden i en sprayflaska i förhållandet 1 del brygd till 20 delar vatten. Jag sprayar på brygden mellan varven av matavfall i hinken. För att massan inte ska bli för blöt så låter jag en del hushållspapper och näsdukar åka med. Ibland har jag också haft gammalt okokt grötris eller okokt pasta att strö på lite mellan lagren. Också vetekli eller liknande kan användas på samma vis. Om det blir för vått i hinkarna börjar det lukta och avfallet börjar ruttna i stället för att syras. I princip fungerar mina ämbaren nu som en mage, där matresterna bryt ner genom anaerob nedbrytning. Därför bör man inte lyfta på locket till hinkarna för ofta.

Då en hink fyllts, det tar hos oss ca 2 veckor, så får den stå med lock på i rumstemperatur i ytterligare 2 veckor. Efter den tiden borde allt vara syrat. Man ser ingen större skillnad på avfallet efter de två veckorna. Möjligen kan det finnas vitt lurvigt mögel på ytan. Det är ingen fara. Om finns grått mögel är det inte så bra. Då har fel sorts bakterier fått övertaget. Ibland kan man rätta till det genom att spraya lite extra brygd på det gråa möglet. Men i vilket fall blir det blir jord av det ändå.

IMG_4391

Då matresterna syrats kan man gräva ner dem i odlingsjord.  Men man bör helst vänta två veckor med att plantera eller så nånting på platsen genom att de mjölksyrade matresterna har mycket lågt ph-värde. Efter två veckor har surheten neutraliserats. Man kan också bara spara hinkarna med de syrade matresterna tills de behövs, det gör inget att de står ute eller att de fryser.

Man kan också göra en jordfabrik och i större bunke eller tunna och varva trött använd jord med matresterna som en lasagne. Sätt överst ett lock av jord. I rumstemperatur förvandlas matresterna på dryga 2 veckor till mycket näringsrik jord. Jag har haft en murarbalja i ett 15 gradigt vindsförråd. Efter 3 veckor är det mesta nerbrutet bortsett från större hela rotfrukter och äggskal. Jag har också en blå vattentunna nu i växthuset där jag varvat mjölksyrade matrester och jord. Tunnan är nu frusen, men den kommer att värms upp så snart vårsolen kommer fram på riktigt, och då kommer processen i gång igen. Jag räknar med att där ha bra näringsrik jord till krukodlade tomaterna m.m. Jorden behöver späs ut med mindre näringsrik jord vid krukplantering, den är i för sig för stark.

Det jag tycker om med den här komposteringsmetoden är att den inte kräver något extra utrymme eller byggnadsverk. Det luktar heller inget (ibland lite syrligt, men inget obehagligt). Matavfallet förvandlas relativt snabbt till näringsrik jord, som inte urlakats på sina näringsämnen av regn eller annat. Så jag räknar med att jag i vår inte behöver köpa någon jord alls.

Mjölsyrebrygden jag sätter på matavfallet i hinkarna har jag också använt som krukväxtgödning, dvs. en slurk i vattenkannan då jag vattnar. Brygden är i sig ingen näring, men bakterierna lär göra näring av det material de hittar i jorden, vilket växterna sedan kan ta till vara. Och mina krukväxter ser mycket piggare ut nu än de gjorde i höstas, trots att vintern varit mörk och de borde se helrisiga ut den här tiden på året.

Bakterier är intressanta saker.

IMG_4382

 

kretsloppskompost

Jag har läst en del om bokashi och det låter ju som om det skulle vara helt suveränt för odlingsjorden. Men jag har lämnat det åtminstone för stunden genom att det skulle bli ganska dyrt att köpa ett helt startsätt och sedan behöva köpa strö till hela tiden. Sedan är det ju inte heller så lätt att få tag på här i trakten.

Men så såg jag den här korta filmsnutten om kretsloppskompost. Låter ju ganska enkelt. Tanken är som jag kan förstå ganska samma som med bokashi, bortsett från att i bokashi tillförs någon form av speciella mikrober genom det syrade ströet.

Här ytterligare info.

Vår kompost är ändå en ganska fallfärdig historia. Kanske jag kunde slopa den i allt större grad och göra så här med kökskomposten (inte köttavfall, enbart typ grönsaksrester, äggskal och kaffesump) och använda grönavfallet från trädgårdslandet direkt som täckodling? Vad tror ni om det? Någon som testat?