Växelbruksplan för 2017

Nu borde alla fröbeställningarna va gjorda. Nu är bara att vänta på att de ska komma. Är lite rädd att firman jag gjort den stora beställningen från i år inte är den snabbaste. Men bara de kommer inom en månad ska det väl gå.

odlingsfoljd-2017

I väntan på fröna kan man ju alltid planera och fundera. Här en mycket schematisk bild på köksträdgården. Den är nog inte skalenlig utan måtten är tagna utgående från ögonmått och magkänsla. Den totala ytan är dryga 100 kvadrat. Men bilden gav ändå en möjlighet att på papper fundera hur jag ska anpassa den växtrotationsplan jag gjorde för ett år sedan till odlingssäsongen 2017. Rotationen blir nog aldrig ändå fullständig genom att ytorna ändå är så små att smittor och insekter sprids utan problem mellan odlingsytorna. Men det kan ju ändå inte bli sämre av att cirkulera grödorna är min tanke.

Varmbänken utefter granhäcken kommer att anläggas i samband med en kurs i mars. Men bortsett från att den kommer att användas till främst tidiga gröna blad så ser jag också möjligheten att odla kål i den senare under sommaren och på så vis förhoppningsvis kunna undvika klumprotssmittan som jag hade problem med i landet senaste sommar.

De första sakerna är redan sådda. Så som par chilin och en paprika. Har också sått par frön av en liten busktomat som jag ska se om det går att odla inne för att få tidiga tomater. Men i övrigt är det nog mest att vänta ännu. För mörkt och kallt ännu för det mesta. Men man kan ju alltid drömma.

För övrigt kommer jag att dra en kurs här i Solf på Stundars nästa lördag 21.1. kl. 10 -14. Välkommen med och diskutera fröbeställningar från olika firmor på nätet och hur man förodlar plantor inför sommaren.

 

Annonser

klumprot

Är väl nog bara att inse faktum. Jag har klumprot på all min kål.

Första misstanken hade jag nog redan på försommaren, men slog bort tanken och skyllde de misslyckade rovorna på annat.

Kålen kom bra igång och jag hade många plantor. Gav också bort en del (oj,oj, jag har antagligen spridit eländet till andra). Då jag skolade om plantorna till enskilda krukor, blev de placerade ovanpå jorden i den bänk där jag hade haft planterat kål ifjol. En del finare rötter hade ju gått ner i jorden under krukorna före jag fick dem utplanterade. Vet inte om det är därifrån smittan kommit eller om den kommit annanstans ifrån. Plantorna växte mycket bra till först då de blev utplanterade, men fick nät alldeles för sent, så kålmalen hann slå till med full styrka. Så då plantorna började ta stryk så skylde jag på det och på snäckor och åkersniglarna som senare kom i enorma mängder.

Men så här ser rötterna ut på de olika kålsorterna i landet. Så visst är det klumprot.

Klumprot är en svamp, Plasmodiophora brassica, som stimulerar kålsläktets rötter att bilda klumpar. Plantan kan då inte ta upp vatten och näring på det sätt som den ska och förtvinar. Sporerna av svampen kan överleva sovande i jorden upp till 20 år i värsta fall. Den kan också spridas mellan odlingsytor med redskap m.m. För att skydda sig mot klumproten brukar man rekommendera växelbruk, att kålväxter inte ska växa på samma plats flera år i rad. Svampen befrämjas också av lågt pH och vattensjuk lerjord.

Så är det slutodlat kål nu för mig före jag blir pensionär, om typ 20 år?

img_5860

Nja, så enkelt tänker jag inte ge upp. Genom att mina odlingsland ligger så nära varandra, typ 40 cm gång mellan de ca 5 m2 stora landen. Så finns smittan i det ena så är det med stor sannolikhet även i de andra. Samtidigt som en del också påstår att i svampsporerna i princip redan finns i alla jordar, och att lämpliga förhållanden kan få den att blomma ut också utan utomstående smitta. De sura jordarna här och den fuktiga sommaren då all svamp och mögel har stortrivts har säkert bidragit till eländet.

img_5862

Samtidigt kan jag konstatera att det är en stor skillnad mellan olika sorters kål. Kålrabbin har nog också den klumpar på rötterna till en viss del. Men verkar inte ha tagit någon större skada av det. Här är det sorten ‘Superschmelz’ som ändå vuxit bra och blivit gigantiska. Lika så verkar inte grönkålen ha tagit nämnvärd skada. De är hur stora också vackra som helst. Är bara snäckorna som tuggat på dem.

Också kålsorten ‘Thousand Head’ växer bra och lika så den ena sorten av kålrötterna. Den andra sorten dog däremot direkt (men etiketterna har bleknat så vet inte vilken som var vilken..).

Så samma sorterna kan jag kanske också i nästa åt odla i landet. Trots risk för smitta även i nästa sektor dit kålen enligt min plan för växelbruk  borde flytta i nästa år. Verkar grovt taget vara så att gamla mindre förädlade sorter har större  motståndskraft.

img_5867

Mera känsliga sorters kål så som olika typer av huvudkål och broccoli har jag funderat att sätta i en odlingslåda där jorden enbart består av förmultnade grästorvor och där bondbönorna växt i år. I lådorna är det väl dränerat och mullrik jord som jag ytterligare kommer att kalka ordentligt både nu i höst och till våren.

Läste i en diskussionsspalt om någon som planterade förodlad kålen i smittad jord så att de grävde en lite större grop än annars och sedan pudrade gropens sidor med vedaska och sedan satte plantorna i köpt påsjord i gropen. Rötterna tränger ju sedan nog ut från gropen, men de menade att om bara rotstammen var i frisk jord så klarade plantan sig bra. Ingen aning. Men absolut värt ett försök.

img_5865

Har också hört rådet att blanda i så mycket kompostmaterial som möjligt i jorden och att odla lök eller rajgräs kunde ha en stävjande effekt på klumprotsjukan i jorden.

Huskurerna är många. Så nog tänker jag odla kål också i fortsättningen. Är bara att lära sig hur man hanterar problemet.

img_5907

 

 

 

 

 

växelbruk

Har senaste dagarna kommit att grubbla på växelbruk. I lördags att då jag skulle förklara på min odlingskurs hur växelbruk fungerar och hur man ska lägga upp det, märkte att mina kunskaper inte räckte riktigt till. Jag visade en bild ur en bok, men då själv insåg att där saknades en massa grödor, hade inget bra svar på var de saknade grödorna skulle kunna sättas in.

Växelbruk betyder att man roterar odlingsytorna för växterna enligt ett visst system. Det är bra genom att en del växter hjälper till att gödsla jorden för de som ska växa där nästa år. Men huvudorsaken till att jag vill få igång ett mera systematiserat växelbruk är för att undvika en del jordbundna sjukdomar (som t.ex. klumprot på kål), m.m. inte ska kunna spridas från år till år. Det enklaste sättet att få de det mera lättförståeligt för mig var att utgå från vilka släkten våra vanligaste grönsaker hör till.

IMG_4386

I den plan jag nu har funderat på har jag utgått från Peter Norris plan för hur man odlar effektivt på liten yta. Bloggen Ekoplantan har översatt texten från danska till svenska här. Sedan har jag vidare och delat in mitt grönsaksland i 4 +1 avdelning. Den ena delen är inte med i växelbruket. Varje avdelning har också blivit tilldelad ett par odlingslådor. Om jag utgående från de huvudsakliga växtsläktena som våra grönsaker tillhör får jag då en 4-årig roterande växtföljd som skulle bli såhär:

 

IMG_0428

september14

AVDELNING NR 1

Tidiga (sådana som kan odlas före de större kålväxterna) + Korsblommiga växter

  • Sallad
  • Rädisor
  • Ruccola
  • Broccoli Calabrese
  • Broccoli Early Sprouting
  • Spetskål
  • Grönkål (också i blomrabatt)
  • Kålrot
  • Kålrabbi
  • Rova

 

IMG_9695

AVDELNING NR 2

Ärter (Bönor)+ Mollaväxter + Gurkväxter + Majs

  • Rödbeta + vitbeta + gulbeta
  • Spenat
  • Mangold
  • Spritärt
  • Sockerärt
  • Majs
  • Frilandsgurka
  • Zuccini
  • Vintersquach

IMG_9308

AVDELNING NR 3

Korgblommiga växter + Lök

  • Morot
  • Gullök
  • Scharlottenlök
  • Rödlök
  • Vitlök
  • Salladslök
  • Purjolök
  • Rotselleri
  • Snittselleri
  • Persilja
  • Rotpersilja
  • Koriander
  • Palsternacka
  • Fänkål

IMG_0050

AVDELNING NR 4

Potatis + Bönor (Ärter)

  • Potatis
  • Bondbönor
  • Buskbönor
  • Störbönor

IMG_3227

Sedan finns finns ytterligare en kategori med undantag:

  • Dill – flockblommig, men trivs inte tillsammans med släkten.
  • Nya Zeeländsk spenat – tillhör släktet Aizoaceae och odlas soligt, där ryms.
  • Portulak – tillhör släktet Portulacaceae och trivs soligt i måttligt näringsrik jord.
  • Kronärtskocka och Jordärtskocka – är båda korgblommiga växter och ingår inte i den 4åriga planen. Utan tilldelas den 5e delen av grönsakslandet tillsammans med andra korgblommiga växter så som ringblommor och blåklintar. Den 5e delen ingår inte i växelbruket utan är i princip permanent.
  • Tomat, växthusgurka, paprika, chili och basilika har sitt egna system i växthuset.

IMG_2877

Är det här vettigt tänkt? Kommentera gärna!