Mjölksyrat hushållsavfall

(eller bokashi på mitt vis)

 

Många komposterar sitt hushållsavfall enligt Bokashi-metoden. Jag är numera övertygad om att det är en bra metod. Men närmaste återförsäljare av de produkter som behövs för Bokashi finns på 150km’s håll från mig. Jag kunde ha beställt över nätet, men det kändes lite dyrt. Men kanske ännu mera på grund av någon form av äkta österbottnisk envishet och ”kan själv”-inställning så beslöt jag i höstas att pröva göra egna mjölksyrebakterier och i huvudsak utgå från det jag hade i skåpen från tidigare.

Skillnaden mellan den metod som jag nu använder och äkta Bokashi, är att i äkta Bokashi EM finns 5 aktiva bakterier, varav mjölksyrebakterierna, jästbakterierna och fotosyntesbakterierna är de viktigaste. Medan den bryggd jag använder antagligen består av främst mjölksyrebakterier och jästbakterier. Exakt vad som finns där vet jag inte, jag har inte haft den på någon form av analys. De saknade fotosyntesbakterierna påverkar inte möjligheten till att relativt snabbt få näringsrik jord, vilket är min främsta målsättning. Men de kan restaurera förstörd jord och hjälper växterna utvinna en del viktiga ämnen från marken. I det system jag använde får jag heller inget ”lakvatten” som är ett effektivt gödningsmedel, för det skulle jag behöva någon form av hinkar med kran.

 

IMG_4395

Mjölksyrebakteriebrygden har jag tillverkat efter ett recept jag hittat på bloggen ”Saltarosgarden”, men motsvarande recept hittar man i många olika former då man söker lite på nätet.

Det jag gjorde var att jag tog 1/2 dl ris i en tätslutande glasburk och satte till 1 1/2 dl vatten. Sätt lock på burken och skaka kraftigt tills vätskan blir mjölkvit. Sila bort riset och häll tillbaka vätskan i burken och låt stå med locket på glänt i ett mörkt och svalt skåp i ca 5 dagar.

Blanda det jästa risvattnet med 10 delar mjölk. Låt stå utan lock i rumstemperatur i 5-6 dagar. Vid det laget är brygden lätt gulgrön i färgen och en ostmassa har bildats ovanpå. Ta bort ostmassan. Blanda en tesked molass i brygden för att aktivera bakterierna. Och förvara blandningen i en flaska i kylskåpet (den är hållbar 6-10 månader)

IMG_4424

Jag har en kompost i köket som jag då den är full häller över i vanliga vita hinkar med tätslutande lock som står i rumstemperatur i en städskrubb. Också kött och fisk kan sättas med, men mögliga saker kan lite se upp med. Då jag häller över komposten i hinkarna så brukar jag trycka ihop avfallet med ändan ett vedträ (man tager vad man haver..).

Jag har blandat mjölksyrebrygden i en sprayflaska i förhållandet 1 del brygd till 20 delar vatten. Jag sprayar på brygden mellan varven av matavfall i hinken. För att massan inte ska bli för blöt så låter jag en del hushållspapper och näsdukar åka med. Ibland har jag också haft gammalt okokt grötris eller okokt pasta att strö på lite mellan lagren. Också vetekli eller liknande kan användas på samma vis. Om det blir för vått i hinkarna börjar det lukta och avfallet börjar ruttna i stället för att syras. I princip fungerar mina ämbaren nu som en mage, där matresterna bryt ner genom anaerob nedbrytning. Därför bör man inte lyfta på locket till hinkarna för ofta.

Då en hink fyllts, det tar hos oss ca 2 veckor, så får den stå med lock på i rumstemperatur i ytterligare 2 veckor. Efter den tiden borde allt vara syrat. Man ser ingen större skillnad på avfallet efter de två veckorna. Möjligen kan det finnas vitt lurvigt mögel på ytan. Det är ingen fara. Om finns grått mögel är det inte så bra. Då har fel sorts bakterier fått övertaget. Ibland kan man rätta till det genom att spraya lite extra brygd på det gråa möglet. Men i vilket fall blir det blir jord av det ändå.

IMG_4391

Då matresterna syrats kan man gräva ner dem i odlingsjord.  Men man bör helst vänta två veckor med att plantera eller så nånting på platsen genom att de mjölksyrade matresterna har mycket lågt ph-värde. Efter två veckor har surheten neutraliserats. Man kan också bara spara hinkarna med de syrade matresterna tills de behövs, det gör inget att de står ute eller att de fryser.

Man kan också göra en jordfabrik och i större bunke eller tunna och varva trött använd jord med matresterna som en lasagne. Sätt överst ett lock av jord. I rumstemperatur förvandlas matresterna på dryga 2 veckor till mycket näringsrik jord. Jag har haft en murarbalja i ett 15 gradigt vindsförråd. Efter 3 veckor är det mesta nerbrutet bortsett från större hela rotfrukter och äggskal. Jag har också en blå vattentunna nu i växthuset där jag varvat mjölksyrade matrester och jord. Tunnan är nu frusen, men den kommer att värms upp så snart vårsolen kommer fram på riktigt, och då kommer processen i gång igen. Jag räknar med att där ha bra näringsrik jord till krukodlade tomaterna m.m. Jorden behöver späs ut med mindre näringsrik jord vid krukplantering, den är i för sig för stark.

Det jag tycker om med den här komposteringsmetoden är att den inte kräver något extra utrymme eller byggnadsverk. Det luktar heller inget (ibland lite syrligt, men inget obehagligt). Matavfallet förvandlas relativt snabbt till näringsrik jord, som inte urlakats på sina näringsämnen av regn eller annat. Så jag räknar med att jag i vår inte behöver köpa någon jord alls.

Mjölsyrebrygden jag sätter på matavfallet i hinkarna har jag också använt som krukväxtgödning, dvs. en slurk i vattenkannan då jag vattnar. Brygden är i sig ingen näring, men bakterierna lär göra näring av det material de hittar i jorden, vilket växterna sedan kan ta till vara. Och mina krukväxter ser mycket piggare ut nu än de gjorde i höstas, trots att vintern varit mörk och de borde se helrisiga ut den här tiden på året.

Bakterier är intressanta saker.

IMG_4382

 

Annonser

13 reaktioner på ”Mjölksyrat hushållsavfall

    1. Bokashi är nog naturligt också. Men tycker att är skönt då inte måste iväg och köpa så mycke grejer, utan kan använda det som redan finns hemma. Totalt tror jag jag har gett ut ca 10€ på en molass-burk från hälsokostaffären och ett ämbare.

      Gilla

    1. Jag har nog fastskruvat flaskan. Den verkar inte jäsa i kylskåpet. Nån gång har jag varit med om att det jäst i sprayflaskan jag använder då sprayar på kompostmaterialet. Men det verkar vara lite beroende på sats.

      Gilla

  1. Spännande! Själv gör jag försök med kombucha för att syra komposten! Har hittills inte gått så fort som detta, men jag provar lite till!

    Gilla

  2. Kul! Jag håller på och testar samma grej, fast jag använder lite av min surdegskultur av råg istället. Lägger bara ner okokta vegetabiliska matrester där och hittills har det bubblat som bara den och blivit superfint syrat. Saknas ju som du skriver fotosyntesbakterier, men jag har läst mig till att det finns någon form av såna i kompostmaskars tarmar? Är inte tillräckligt kunnig i biologi för att kunna utröna hur allt detta hänger ihop, men min vilda gissning är att det inte frigörs lika mycket metangaser om en låter bli att röra i komposten/jordfabriken utan ser till att varva materialet i lagom dos från början och sen låter den vara? Nåja, jord blir det väl iaf 🙂

    Gilla

    1. Jord blir det alltid. Det där med fotosyntesbakterierna och maskarna har jag också funderat på. Undrar om de kanske bildas i tillräcklig grad om man matar maskarna riktigt bra så de blir många och frodiga. Vet inte och svårt att förstå sig på allt då man inte är så insatt i bakteriebiologin.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s