växelbruk

Har senaste dagarna kommit att grubbla på växelbruk. I lördags att då jag skulle förklara på min odlingskurs hur växelbruk fungerar och hur man ska lägga upp det, märkte att mina kunskaper inte räckte riktigt till. Jag visade en bild ur en bok, men då själv insåg att där saknades en massa grödor, hade inget bra svar på var de saknade grödorna skulle kunna sättas in.

Växelbruk betyder att man roterar odlingsytorna för växterna enligt ett visst system. Det är bra genom att en del växter hjälper till att gödsla jorden för de som ska växa där nästa år. Men huvudorsaken till att jag vill få igång ett mera systematiserat växelbruk är för att undvika en del jordbundna sjukdomar (som t.ex. klumprot på kål), m.m. inte ska kunna spridas från år till år. Det enklaste sättet att få de det mera lättförståeligt för mig var att utgå från vilka släkten våra vanligaste grönsaker hör till.

IMG_4386

I den plan jag nu har funderat på har jag utgått från Peter Norris plan för hur man odlar effektivt på liten yta. Bloggen Ekoplantan har översatt texten från danska till svenska här. Sedan har jag vidare och delat in mitt grönsaksland i 4 +1 avdelning. Den ena delen är inte med i växelbruket. Varje avdelning har också blivit tilldelad ett par odlingslådor. Om jag utgående från de huvudsakliga växtsläktena som våra grönsaker tillhör får jag då en 4-årig roterande växtföljd som skulle bli såhär:

 

IMG_0428

september14

AVDELNING NR 1

Tidiga (sådana som kan odlas före de större kålväxterna) + Korsblommiga växter

  • Sallad
  • Rädisor
  • Ruccola
  • Broccoli Calabrese
  • Broccoli Early Sprouting
  • Spetskål
  • Grönkål (också i blomrabatt)
  • Kålrot
  • Kålrabbi
  • Rova

 

IMG_9695

AVDELNING NR 2

Ärter (Bönor)+ Mollaväxter + Gurkväxter + Majs

  • Rödbeta + vitbeta + gulbeta
  • Spenat
  • Mangold
  • Spritärt
  • Sockerärt
  • Majs
  • Frilandsgurka
  • Zuccini
  • Vintersquach

IMG_9308

AVDELNING NR 3

Korgblommiga växter + Lök

  • Morot
  • Gullök
  • Scharlottenlök
  • Rödlök
  • Vitlök
  • Salladslök
  • Purjolök
  • Rotselleri
  • Snittselleri
  • Persilja
  • Rotpersilja
  • Koriander
  • Palsternacka
  • Fänkål

IMG_0050

AVDELNING NR 4

Potatis + Bönor (Ärter)

  • Potatis
  • Bondbönor
  • Buskbönor
  • Störbönor

IMG_3227

Sedan finns finns ytterligare en kategori med undantag:

  • Dill – flockblommig, men trivs inte tillsammans med släkten.
  • Nya Zeeländsk spenat – tillhör släktet Aizoaceae och odlas soligt, där ryms.
  • Portulak – tillhör släktet Portulacaceae och trivs soligt i måttligt näringsrik jord.
  • Kronärtskocka och Jordärtskocka – är båda korgblommiga växter och ingår inte i den 4åriga planen. Utan tilldelas den 5e delen av grönsakslandet tillsammans med andra korgblommiga växter så som ringblommor och blåklintar. Den 5e delen ingår inte i växelbruket utan är i princip permanent.
  • Tomat, växthusgurka, paprika, chili och basilika har sitt egna system i växthuset.

IMG_2877

Är det här vettigt tänkt? Kommentera gärna!

 

Annonser

9 reaktioner på ”växelbruk

  1. Jag har alltid funderat på det där med växelbruk och försökt ”snurra” på kålens och potatisens växtplats på min jordlott. Men jag undrar om det har någon betydelse då jag ändå surrar över hela landet med min jordfräs. Jag menar finns det någon sjukdom så sprider väl jordfräsen den…..man borde ha helt skilda ställen?
    Jag har lite gett upp det där….å andra sidan borde man nog känna trädgårdslandets fiender och förebygga det. Önskar bli bättre på det och hitta metoder.
    Beundrar din ide om att ordna rutorna enligt växtsläkte. Låter bra😊 pröva!

    Gilla

    1. Jag har också funderat på det där med att jord sprids från en bädd till en annan, eller att grödor hamnar från den ena till den andra bädden som gröngödsling/täckodling. Blir nog inget fullsätndigt växelbruk på små hobbyodlingar och kanske inte heller så nödvändigt som i stora odlingar.
      Undrar om inte den största faran är klumprot på kålväxter? Insekter och sådant kan säkert nog förflytta sid den knappa metern som skiljer en bädden från den andra i mitt land. Samtidigt som jag tänkt att det kan ju inte skada att rotera grödorna så gott det nu går.

      Gilla

  2. Ännu en anledning är att bönor t ex tillför kväve till jorden. Det kan vara smart att rotera så de göder upp jorden innan man planterar de näringskrävande växterna där året efter.

    Gilla

    1. Det är sant. Därför har jag bönor och ärter i olika grupper, så att de gödslar olika delar av odlingen ungefär vart annat år.

      Gilla

  3. Intressant inlägg!
    Svårt att veta hur mycket man ska rotera, knepigt när ytorna inte är stora heller.
    Mina föräldrar odlar ju potatis på samma plats år ut och år in, inget fel lr sjukdom har dom fått där. Vad ska man tro då?
    Jag har plats så jag kan rotera större grödor varannat år, men det är ju int 4 år.. ähh, knepigt!

    Gilla

    1. Har också tänkt på det. Försöker rotera, men samtidigt är ju just ytorna så små att då jag fick in klumprot i ena delen av grönsakslandet ifjol så räknar jag nu bara kallt med att smittan finns också i alla andra bäddar. Det är ju bara en liten smal gång mellan dem.
      Då gäller potatis tror jag det går bra att ha dem på samma ställe år efter år. För så har man ju gjort här i trakten. Men problemet är väl att det lär vara ett nytt potatismögelvirus i farten som övervintrar i jorden. Också då blir det problem om man får in det.
      Men tror också att ju mindre ytor man har, desto viktigare att hela tiden få in nytt kompostmaterial och på så vis återberika och förnya jorden konstant. Då hålls ju näringsnivån och ett rikt organiskt liv i jorden skyddar också till en viss del mot smittor.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s