varför odla?

Varför ska man sätta tid, energi, utrymme och pengar, om än inga stora summor, i att odla? Varför odlar jag? Det är frågor jag gått och grubblat på senaste tiden. Inte så att jag tvekar inför den kommande odlingssäsongen. Mera så att jag funderar vad det är som egentligen inspirerar mig och vad det är som gör att jag tycker det här så viktigt. Inte viktigt bara för mig personligen, utan egentligen skulle jag vilja att alla skulle försöka odla sin egen mat i den grad som bara är möjligt.

Det här var utsikten sommartid från mitt flickrum då jag växte upp. Jag är uppfödd på färska grönsaker. Jag vet skillnaden på en färskplockad gurka och en som blivit inpackad i tättslutande plast (vet ni om att de är nästan kokvarma då de kommet ut ur plastningsmaskinen?) och åkt in och ut ur otaliga kylrum. Gurkans smak blir direkt förstörd strax den kyls ner.

En tomat fraktad från Spanien, odlad i mineralull och näringslösning av en sort som valts inte utgående från smak, utan utgående från lagringsegenskaper, vet jag inte om knappt kan kallas tomat. Lika så med sallat och allt möjligt annat. Senaste sommar odlade jag vita ryska frilandsgurkor. Har aldrig sett sådan till salu någonstans. De har varit fantastiska inlagda.

Så en av mina orsaker är tillgången till smaken av färska grönsaker. Och då har jag inte ens kommit till att fundera på alla bekämpningsmedel. Varför betala för att äta smaklösa giftiga grönsaker, då jag kan odla egna med mycket högre näringsvärde och smak, billigare, kring husknuten? Jo, det är faktiskt ekonomiskt lönsamt också. Bara man lär sig att ta till vara det man odlat och äter enligt säsong.

Grönsakslandet och växthuset.

En annan orsak är rent konstnärlig. Jag tycker om att förändra och vidareutveckla miljön kring mig. Jag är i grunden utbildad scenograf och trädgården för mig är på något vis en scen. Jag tycker om att skapa upplevelser och rum. Att hitta på sätt hur jag kan hitta en motiverad användning för varje hör och skrymsle och göra det till en intressant och trevlig upplevelse för den som kommer in dit. Gräsmatta ser jag som en av de mest arbetskrävande och minst givande ytorna en trädgård kan ha. En liten rundel ska få vara kvar här hos oss för spel och picknick. Men i övrigt tycker jag det är ”hasseri” med bra mark.

Ca 100m2 tidigare förvildad gräsmatta.

Tänk vad mycket odlingsbar mark som täcks av gräsmattor, som ofta ligger så oskyddade och öppna att ingen ens skulle vilja lägga sig ner på en filt och läsa en bok där en solig sommardag. Gräsmattan blir bara en form av arbetskrävande utfyllnad. På andra platser står en massa mark och förfaller helt och bara växer igen av sly.

På en nivå kunde jag kalla mig ”preppare”, alltså någon som förbereder sig för samhällets kollaps. Skulle internet plötsligt slås ut idag skulle inget fungera. Inga transporter, inga banktransaktioner, inga kommunikationer. Inga bankkort eller butikskassor skulle gå att använda och butikerna skulle stänga ganska snabbt. Inte säker på att ens elnätet skulle vara i funktion. Vår familj skulle knappast klara sig bättre än någon annan. Inte i dagsläget. Men jag vill ändå inte stå helt hjälplös. Jag vill kunna klara av en viss grad av självhushållning. Jag vill bygga upp en åtminstone liten nivå av oberoende. För att klara av det kan jag inte börja den dagen då samhället kollapsar, utan då behöver jag redan har kunskapen hur jag ska göra. Och att lära sig odla är något som tar tid, det går inte att fixa i ett hugg med ett trollspö av glittrig plast.

Tänk om alla kunde odla lite och sälja till eller byta med grannen det man har för mycket av. Det skulle gynna företagsamheten, lokalekonomin, miljön, människors psykiska hälsa, och också deras fysiska hälsa. Varför odlar vi alla inte mera?

Djupgrävningsexperiment, april 15

Jag ser också min trädgård som mitt hemmagym. Varför betala gymkort då jag får en mycket allsidigare träning ute kring husknuten? Kanske blir det ibland lite säsongsartad träning. Lite mindre i november och december och lite mera i april- maj. Men omväxling förnöjer. Och psykiskt gör det gott att gräva i jord. Idag används trädgårdsarbete som terapi i hälsovården på många ställen, s.k. trädgårdsterapi, för att läka depression och utmattningssymptom.

Såg denna odling i säckar på gräsmattan vid ett höghus i Böle i Helsingfors, för par år sedan. Söker på nätet på ”cityodling” eller ”stadsodling” får du många tips hur man kan göra.

Man måste inte ha en stor tomt för att kunna odla. För par år sedan visade ett experiment att det går jättebra att odla egen nypotatis i en bananlåda. Mycket annat går också att odla i kruka. Vid samma tillfälle testade vi att odla på olika offentliga platser i staden. Det som fungerade bäst var på en öde tomt i centrala Vasa. Vi ringde upp ägarna till tomten (som nog var planerad att bebyggas men på grund av olika tillstånd hade bygget strandat) och frågade om vi fick odla där under sommaren. Det var inga problem för dem. Ytan var så stor att vi kunde ha radat dit flera hundra bananlådor eller odlingssäckar och säkert med god skötsel kunnat få ut många kilo grönsaker.

Broccoli ”Early Purple Sprouting”, underbart god och rikgivande sort som aldrig finns till salu i butiken.

Så varför odlar inte alla mera?

Konstigt..